Design Thinking

Minskat matsvinn möjligt med dynamiska hållbarhetsdatum

Share this post:

Finns din nästa semesterresa i kylskåpet?
Eller är det kanske ett tivolibesök för hela familjen? Den frågan ställde Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket i sin konsumentinriktade kampanj för att minska matsvinnet, för att visualisera att pengarna som vi idag slänger ätbar mat för årligen, hade kunnat gå till mycket roligare saker. Kampanjen var en av många delar av ett treårigt regeringsuppdrag 2013-2015 med syfte att kartlägga och informera kring behovet av och möjligheterna runt minskat matsvinn.

Matsvinnet – en het fråga
Matsvinnet är en het fråga, inte bara i Sverige. När det var dags för FN att ersätta milleniemålen med de nya Globala Målen för Hållbar utveckling i september 2015, så fick minskat matsvinn en egen punkt. EU har tydliggjort sin vision för matsvinn i det relaterade initiativet Close the Loop. Nordens ministrar driver frågan via sitt eget initiativ ”Reducing food waste”. Ämnet behandlas dessutom inom FoodTech, samlingsnamnet för digitaliseringsresan inom livsmedelsbranschen. Inte konstigt egentligen, när problemet handlar om en storleksordning av att maten som årligen slängs i rika länder motsvarar nästan all mat som produceras årligen i Afrika söder om Sahara. Vinsterna som går att ta hem, såväl miljömässigt, som etiskt och ekonomiskt, är stora. Frågan är minst sagt aktuell. Och den goda nyheten är att vi alla kan göra något för att bidra till dess lösning.

Så vad görs konkret för att lösa problemet?
Initiativen är flera, med alltifrån fristående entreprenörer som driver frågan via egna lösningar, till större iniativ som jobbar på att optimera matförsörjningskedjan ur ett helhetsperspektiv. Som ett exempel på det senare tog ett gäng forskare vid bland annat Lunds Universitet, Malmö Högskola & SIK/SP Food and Bioscience, år 2013 fasta på en utlysning från Vinnova och bjöd in bland andra IBM att bidra längs resan.

60% av maten som slängs hade kunnat tas vara på om vi bättre känt till dess kvalitet
Projektet tog avstamp i det faktum att en tredjedel av all mat som produceras eller importeras idag slängs och att man samtidigt sett att 60% av samma mat hade kunnat tas vara på, om man haft bättre koll på dess faktiska kvalitet. Dagens datummärkningar är statiska och många konsumenter anger att man slänger mat just på grund av datummärkningen. Projektidén till DYNAHMAT var född. Man ville undersöka huruvida dynamiska hållbarhetsdatum, dvs hållbarhetsdatum som anpassar sig efter hur en produkt behandlats i kylkedjan och uppdateras därefter, kan påverka matsvinnet. Digitalisering var nyckelordet och tekniktrender som Internet of Things, molnlösningar, smart analys & mobilitet har alla nyttjats och utvärderats i projektet. Watson och kognitiv analys kom inte med i denna utvärderingsfas, men skulle kunna vara ett nästa steg.

dynahmat_process_750x360
Källa foto: DYNAHMAT

10-20% av dagens matsvinn skulle kunna undvikas med hjälp av dynamiska hållbarhetsdatum
Idag, 3 år senare och med facit i hand efter avslutat projekt, kan vi konstatera att tesen stämde. 10-20% av dagens matsvinn skulle mycket riktigt kunna undvikas om vi med hjälp av dynamiska hållbarhetsdatum kunde nyttja en längre period för försäljning, än vad de långa säkerhetsmarginalerna för statisk datummärkning tillåter idag. Andra fördelar som kom fram i fälttester och intervjuer med alla led i kedjan var bland annat den ökade spårbarheten som lösningen innebär. Spårbarheten erbjuder exempelvis möjlighet att få reda på var en produkt faktiskt kommer ifrån, möjlighet till mer specifik återkallning av dåliga produkter, samt en bättre kontroll av att temperaturerna längs hela kylkedjan faktiskt är de som utlovats.

IBMs bidrag med molnlösningar & IBM Design Thinking ledde vägen
IBM var ett av företagen som medverkade i projeket och vi bidrog inom tre huvudområden; a) molnmiljöer, såsom Bluemix, för hantering och analys av temperaturdata samt beräkningarna kring livsmedelsmikrobiologin, b) strategiworkshops för att identifiera lämpliga vägar att gå från forskningsprojekt till marknad, samt c) framtagandet av en mobilappsdesign, med hjälp av IBM Design Thinking, avsedd för konsumenter att använda för att få fram önskad data om vilka produkter man vill köpa och inte, baserat på hållbarhets- och ursprungsdata. Se videodemo av appen.
I nedan film kan ni även se en kort presentation av projektet, dess bakgrund och vårt bidrag till projektet:

Nästa steg – en weekend i London – eller kanske ett veckobesök i Almedalen?
Vad händer då härnäst? DYNAHMAT-projektet är avslutat och går över i en ny fas, där många av alla de samarbetspartners som bidragit i denna första del av resan fortsätter att driva på initiativet ytterligare mot implementering i en ny samarbetsform. Ni är alla varmt välkomna att komma och hälsa på oss i projektet i Almedalen 2017 där denna nya form av projektet kommer finnas representerad i seminariearrangemang i Lunds Universitets regi, på tema Matsvinn och förpackningar.

Och när du ändå planerar för den där nästa resan, om det blir en weekend i London, eller ett besök till Almedalen, varför inte hörsamma Livsmedelsverkets uppmaning och låta just ditt matsvinn finansiera den? Matsvinnsreduceringen handlar i mångt och mycket om förändringar av beteenden – och där kan vi alla göra något. Matsvinnskollen kan ge dig en första indikation på hur bra du ligger till. Lycka till!

Vi ser fram emot att diskutera frågan vidare med er!
/Miranda & Jonas
Miranda-Edner-Jonas-Pergament-IBM
Miranda Edner, Projektledare för IBMs bidrag till DYNAHMAT, – Kontakta mig via Linkedin / Twitter
Jonas Pergament, Exekutiv Sponsor för IBMs bidrag till DYNAHMAT – Kontakta mig via LinkedIn / Twitter

dynahmat_60x40Källa foto: DYNAHMAT

 

Läs mer:

Lägg till kommentar
Inga kommentarer

Kommentera

Your email address will not be published.Obligatoriska fält är markerade med *

Mer Molntjänster Berättelser

Större värde med designdriven utveckling

Flera gånger om dagen funderar jag nog på hur pass mycket design bidrar till ökad omsättning och nöjdare kunder. Vi är många som hävdar att den här kopplingen verkligen existerar,  så även min chef Ginni Rometty. Jag minns gången jag först hörde henne säga att “den senaste bästa upplevelsen är din nästa förväntade”. Det stämmer […]

Läs mer

Dataprat och smarta hissar

Jag brinner ju för Internet of Things och vad det kan innebära för företag och organisationer i form av effektivitet, ökad kundservice och nya affärsmodeller. Och jag tar ofta och gärna tillfället i akt att sprida detta budskap, såsom nyligen i Ny Tekniks artikel ”Så ska IBM hjälpa företag bli smarta”, där jag också lyfter […]

Läs mer

IoT 2017 betyder produktivitet, innovation och intelligens

När filosofen och kulturvetaren Terence McKenna år 1999 gav en föreläsning i Seattle med titeln ”Shamans Among the Machines” noterade han följande: ”I don’t know if you’ve been paying attention but in the last ten, twelve years or so a very profound change has crept over our household appliances. They’ve become telepathic. So while we […]

Läs mer