AI & Watson

Tänk själv, men tänk inte ensam, i en era av kognitiv affärsverksamhet

Share this post:

Världen digitaliseras i rasande takt. Men i industri efter industri blir det uppenbart att bara ca 20% av det tillgängliga datat är begripligt för de system man har eller är i färd med att införa. Resten är ostrukturerat data, som liksom universums mörka materia är osynligt, och omöjligt att interagera med…

För att kunna få värde ur det “mörka” datat, de ostrukturerade 80 procenten, krävs kognitiva system. Det vi huvudsakligen menar med ostrukturerat data, är att det är information skapad för mänsklig konsumtion. Vanligt språk i böcker, instruktioner, produktrecensioner, epost, twitterkvitter o s v skrivet av människor, för människor. Bilder och videor av katter, övervakad trafik eller insidan av våra kroppar, tagna för att roa, ses av trafikledare, respektive läkare. Ljud, tal och musik, som berättar för en annan människa hur jag mår, vad jag gör eller tycker om.

Vad menar vi då med “kognitiva system”? De förstår vad det ostrukturerade datat/naturliga språket betyder, de resonerar sig fram, och de är lärande system. Andra fördelar är att de är outtröttliga, kan hantera enorma datamängder, och resonera kring och analysera situationer och problem utan att ta med sig förutfattade meningar (bias) in i analysen.

Det första klara exemplet är datorn Watson som vann Jeopardy! över två av de framgångsrikaste mänskliga spelarna någonsin. Watson har sedan genomgått flera förvandlingar, och försetts med nya färdigheter som att föra en dialog, förstå bilder och det
talade ordet, förstå mänskliga personlighetsdrag med mera. Watson har också blivit många fler. Vi pratar om Watson som om det vore en person (en antropomorfism som är värdig ett eget blogginlägg), men “hen” är i själva verket många olika Watson för olika uppgifter. Antagligen kommer flera av dessa uppgiftsanpassade Watson få egna namn i de organisationer som använder systemen, som t ex veterinärstödjaren Sofie, eller skatteverksmedarbetaren Jasmine.

 

Men alla situationer kräver inte hela Watson, så därför finns en snabbt växande skara av Watsons delar att tillgå som tjänster i IBM Bluemix som är IBMs molnbaserade plattformstjänst (PaaS). Där finns t ex personlighetsanalys av text, men också sådant som bildigenkänning, tal-till-text och text-till-tal, och mer abstrakta som konceptutvidgning. Tjänsterna kan användas som delkomponenter när system och appar skall göras mer kognitiva.

IBMs förutsägelse, baserad på hur vi ser världen utvecklas, är att vi mycket snart ser hela eller delar av kognitiva system i nästan alla verksamheter. Digitaliseringen och Internet of Things som är på allas läppar är bara första steg, och driver i sig på behovet. (Kompakt formulerat på engelska: Where programming goes, data flows, and cognition follows.)

De företag som först tar till sig kognitiva system kommer att få affärsmässiga fördelar över sina konkurrenter. De verksamheter och samhällsfunktioner som anammar dem kommer klara en högre servicegrad till lägre kostnad, och med mer nöjda medborgare. Systemen kommer bättre veta våra önskemål och behov, när det passar bäst att uppfylla dem och på vilket sätt. Affärer kan anpassa sitt inventarium efter vad vi faktiskt tänker köpa, djur och nöjesparker kan anpassa sin bemanning bättre efter dag och väder, busslinjer anpassas efter hur folk faktiskt vill resa, spam förvandlas till precis den information jag behöver i rätt tid för att fatta ett inköpsbeslut. Vi kan få hjälp att hantera en ny livssituation som att börja på ett universitet (notera hur systemet lärdes upp av de som hade erfarenhet: befintliga studenter och universitetsanställda) eller lämna en militärtjänstgöring.

Hur skall de kognitiva funktionerna införlivas i de system som finns eller håller på att införas? Naturligtvis går det bra att börja experimentera på Bluemix, men för de som vill tänka lite strategiskt också, håller vi just nu på att lära upp 2000 konsulter på att bli expertrådgivare på precis det området (och ja, samtidigt lära upp IBM-interna Watsonsystem för att se till att deras expertis inte blir en trång sektor).

Är integriteten död?

Världen kommer nu att försöka skapa värde ur det mörka datat. Värde för oss som kunder, medborgare, företag, verksamheter och samhälle. Detta måste ske med stor respekt och integritet. Det finns mycket personlig information i det ostrukturerade datat, och vi måste känna att vi får värde ur att det samlas in och används, och trygghet i att det inte hamnar i orätta händer. Man måste komma ihåg att data används på mycket olika sätt och i väsentligt olika sammanhang. Hur och var personuppgifter används innebär olika grader av risk och kräver därmed olika typer av skydd. Olika människor kommer också att ha olika önskemål, och det måste systemen kunna hantera. Att en förebild för många valt att stryka sitt motto “Don’t be evil” är oroväckande, för som många före Spindelmannen påpekat: Med stor förmåga kommer stort ansvar. IBM har naturligtvis erfarenhet av och kan rådgöra på området, för liksom förtroende var avgörande för att handel skulle komma igång på internet, så kommer förtroende vara avgörande för användandet av relevant data.

Tar maskinerna våra jobb?

Det motto vi jobbar efter med de kognitiva systemen som Watson, är (översatt) “Hur hjälper vi folk att fånga, skala upp, förstärka och sprida expertkunnande?” Att sia är svårt, framför allt om framtiden, men min personliga åsikt som inte nödvändigtvis delas av min arbetsgivare är att det finns en artskillnad mellan hur automatisering och kognitiva system påverkar jobben i framtiden. Automatisering har en tendens att plocka bort enkla och repetitiva uppgifter, och skapa mer kvalificerade. En liknelse är att det är som att gå från att gräva för hand med spade till att använda en grävmaskin. Grävmaskinistjobbet kräver (mycket) mer träning och erfarenhet för att göras bra. Kognitiva system kan korta den tid det tar för en nybörjare att bli expert, och göra det möjligt för dagens experter att angripa problem ingen kunde ge sig på tidigare. Om det fanns ett motsvarande system för grävmaskiner skulle jag som novis kunna sätta mig bakom spakarna och direkt kunna gräva snygga, djupa, smala diken i trånga lägen, och en redan kunnig grävare skulle kunna bygga konstverk av enorma mängder lera, grus och sten. IT har definitivt påverkat jobbmarknaden och de utbildningar och färdigheter som krävs. Det vanligaste yrket i Stockholm är nu programmerare . Och om någon tvekar över om IT påverkat våra dagliga liv rekommenderar jag “The Evolution of the Desk”. Den går bara inte långt nog. I slutet borde även datorn ersatts av telefonen…

Slutord, en stjärnklar natt, omgiven av ZettaBytes av data

Vi kommer behöva fortsätta tänka själva, men som tur är kommer vi ha hjälp av kognitiva system, för datat är stort, mörkt och svårt att förstå för en enda person lite grann som universum självt…

Fotnoter

Kognitiva system kallas så för att de efterliknar hur vi som människor tänker och upplever världen. De är inte nödvändigtvis kopior av hur hjärnan och våra sinnen faktiskt fungerar, och de behöver inte ha artificiell intelligens eller något som ens närmar sig medvetande, de kan vara mycket goda medhjälpare i hanteringen av ostrukturerat data ändå. Kognition enligt Wikipedia: Inom området kognition ryms studier av hjärnans olika funktioner såsom tänkande, uppmärksamhet, minne, inlärning, medvetande, språk samt beslutsfattande och problemlösning.
Ett par lite längre filmer det kan vara värt att titta på är Dr. Bernard Meyerson om kognitiva system inom offentlig sektor. Med en intressant diskussion om expertbehandling av data, och hur det inte skalar, och med några demonstrationer. Dr. John Kelly om The Future of Cognitive Computing. Med bland annat en diskussion om skillnaden mellan 2011 års Jeopardy! Watson och den plattform som nu är aktuell.

Ostrukturerat data kan också vara sådant som t ex beskriver mina spår genom världen och på internet. Många källor tillsammans, med olika format och olika kvalitet. Det har ingen övergripande struktur, men är i alla fall från början tänkt att konsumeras av en dator. Ett utmärkt exempel är allt det hälso, rörelse och dietdata som nya appar, prylar och verktyg gör det möjligt för oss att samla in om oss själva. IBMs forskare räknar med att det datat utgör 60% av värdet av den information som kommer hålla oss friska framöver. Klassisk hälso och sjukvårdsinformation som journaler (10%), och genetisk information (30%) utgör resten. Kognitiva system måste kunna hantera dessa skilda källor och format, lära sig och förstå vad som är viktigt och bli ett stöd så vi kan förstå vad detta berg av data (uppskattningsvis 1100TB för en person under en livstid) betyder, och ge oss råd och uppmuntran.

Evolution of the Desk: Om “The Evolution of the Desk” försvunnit från sin websajt finns flera inspelningar av den på YouTube.

ZettaBytes: Man har gjort uppskattningen att 2020 kommer vi ha genererat fler bytes med data än vad det finns sandkorn på alla världens stränder… (44 ZB eller 44 x 10 upphöjt till 21 bytes)

Mer AI & Watson Berättelser

Kognitiv intelligens – vad är det? Och hur kan det hjälpa till med IT-säkerhet?

Man kan säga att det började med en populär TV-frågesport, Jeopardy, som genom sin konstruktion med att formulera om frågan till ett svar; ansågs för svårt för en dator att klara av och vinna. Den utmaningen antog IBM med sin schackvinnande dator Watson. I februari 2011 lyckades Watson vinna Jeopardy genom att slå två stormästare, […]

Läs mer

Nu kommer Olli – äntligen en smart lösning för det urbana dillemmat

Olli är en anropningsstyrd elektrisk, självköarande, intelligent, 3D printad minibuss som förstår och kan tala de flesta språk. På gatorna gör han ett garanterat bra jobb med att samordna olika resor och se till att alla kommer fram i tid. Han är lika vänlig mot alla och outtröttligt kämpar han på för att innan batteriet […]

Läs mer

Watson möjliggör val av rätt cancerbehandling för varje unik patient

Genetiken bakom cancer är en komplex biologisk vetenskap och mängden information ökar mycket snabbt. Nya vetenskapliga rön publiceras dagligen – förra året fanns det 160 000 nya cancerstudier i PubMed och varje månad startas flera hundra nya kliniska prövningar. När tusentals medicinska artiklar publiceras varje vecka blir det en omöjlig uppgift att hålla sig uppdaterad […]

Läs mer