09/09/2019 | Skriven av: Mikael Haglund
Categorized: Blockchain
Share this post:
5 in 5, andra delen. Klicka här om du missade del ett.
Så när nu maten, eller snarare dess råvaror, är odlad eller uppfödd, hur minskar vi slöseriet i den kedja som leder fram till våra kök? Vi vill också ha råvarorna färska, och med de egenskaper vi betalat för, till exempel att de odlats ekologiskt eller är kött från svenska gårdar. Vi vill slippa åsna i lasagnen och magsjuka i salladen.
Kort sagt, vi vill ha spårbarhet och transparens gällande vår mat. Vi vill minska slöseriet, minimera hälsorisker och känna ett högt förtroende för att vi får det vi betalar för. Det har tidigare varit svårt att hitta affärsmodeller för den typ spårbarhet som vi konsumenter säger att vi önskar. Konsumenter överlag har inte varit beredda att betala extra för de system som behövs.
Matsäkerhet är första utmaningen…
Därför började arbetet i stället med att lösa ett annat problem: matsäkerhet. Försörjningskedjan till butikerna är komplex och full av papper och manuell hantering. Om något brister i kedjan, så att en råvara måste dras tillbaka, är det svårt att spåra vilka butiker som drabbats och vilka produkter som måste tas bort från hyllorna. Om en enstaka pall med groddar råkar stänkas ned av smutsig vatten, borde det rimligen inte innebära att alla butiker i hela landet måste slänga alla sina groddar och sedan stå utan. Man har upskattat att det tog spenatindustrin som helhet i USA mellan sex och sju år att återhämta sig efter att någon enstaka leverantör, levererat spenat kontaminerad med E-coli-bakterier.
Och det är inte alla återkallningar som är lika (till synes) enkla som den med förgiftade ägg från Nederländerna (och Tyskland) 2017, där man teoretiskt kunde gå ut i butiken och titta om man hade några äggkartonger från Nederländerna, och i så fall plocka bort dem. (Eftersom de få ägg som kommit till Sverige inte gått till butik var detta inte aktuellt. Hade de gått till vidareförädling i stället för till restauranger kunde det varit en intressant övning att identifiera de måltider och matvaror där de förgiftade äggen ingick).
IBM Food Trust började som en lösning på matsäkerhetsproblemen för USAs största detaljhandelsföretag Walmart som ville minska risken för sina kunder och kostnaderna (och tiden) för återkallning av produkter, genom att få bättre insyn i sin leveranskedja. De första proven med en blockkedjebaserad lösning fungerade väl.
Ytterligare allvarliga incidenter, bland annat med kontaminerad romansallat, där 25 personer fick föras till sjukhus varav två med akut njursvikt, övertygade Walmart om att göra det obligatoriskt att använda Food Trust om man vill leverera färska grönsaker till dem.
… följt av certifikat och färskhet
I plattformen finns även stöd för att hantera de certifikat som visar att leverantörer, distributörer och grossister har det kunnande och processer som krävs för hantering av livsmedel. Bokstavliga hygienfaktorer.
Nästa steg var att aktivt följa färskhet. I plattformen Food Trust finns modulen Fresh Insights som hjälper handel och leverantörer hålla reda på hur maten i logistikkedjan mår. Vad har vi, var är det, hur länge blir det liggande på olika platser och slutligen i vilket skick är det – hur fräscht är det (på engelska inventory, dwell-time och freshness), är frågor som nu kan besvaras.
Efterlängtad fortsättning
Nu när systemen finns på plats, och används av ett helt ekosystem av leverantörer, distributörer, vidareförädlare och dagligvaruhandlare kommer vi förhoppningsvis att se att branschen tar nästa steg och utvecklar de lösningar som vi som konsumenter vill ha. Lösningar som visar ursprung, hur råvaran odlats eller fötts upp, och i förlängningen komplexare information som CO2-avtryck för hela produkten.
Det känns ju i förstone lite dumt att frakta tomater från Spanien till Sverige, men under svensk vinter, är det bättre att äta en spansk tomat som fraktats långt, eller en som odlats i uppvärmt växthus i Sverige? Måste vi säsongsanpassa vårt ätande mycket mer för att vara hållbara? Med bättre information kan vi fatta bättre beslut. En bättre informerad konsument kan fatta bättre beslut för ett hållbarare samhälle, och med bättre koll på matens flöde från jord till våra bord kan vi minska slöseriet, fusket och riskerna med vår mat./Mikael
Referenser:
Äggen; exempelvis på Sveriges Radio
Den allvarliga e-coli kontamineringen av spenat här på Wikipedia
Romansallat och e-coli; på exempelvis cdc.gov
