Historien om
IBM Svenska AB

Runt hela Stockholm

IBM Svenska AB började sin historia på Torsgatan 31 i Stockholm. Företaget hade bara tre anställda och kontoret var litet. I takt med att IBM växte flyttade huvudkontoret runt mellan stadsdelarna. En klassisk adress är Drottninggatan 31, där Stockholmskontoret blev kvar när huvudkontoret flyttade. Huset på bilden revs i samband med den stora saneringen av Klara.

1928 Torsgatan 31
1931 Apelbergsgatan 58
1935 Kungsgatan 33 (Södra Kungstornet)
1938 Drottninggatan 31
1953 Gävlegatan 20
1961 Sergels Torg
1962 Sveavägen 149
1978 Oddegatan 5 i Kista

Hålkortsmaskiner i Konserthuset

I samband med den nionde internationella aktuariekongressen i Stockholm 1930 visade IBM hålkortsmaskiner på en utställning i Konserthuset, där den här bilden togs. B G Brisman står längst till vänster. Mannen längst till höger heter Anders Thalme. Han blev chef för det nyöppnade Göteborgskontoret 1935 och stannade kvar på IBM fram till 1970. Framför honom står IBMs så kallade folkräkningsmaskin

1928 Affärsmaskinaktiebolaget International
1929 AB International Business Machines
1935 AB Svenska Hollerith
1937 AB Watson Business Machines
1939 AB Svenska Watson
1943 International Business Machines Svenska AB
1962 IBM Svenska AB

Kärt barn har många namn

IBMs servicebyrå och demonstrationsrum på Drottninggatan 31, år 1940. På väggen ser vi reklam för ”Watson – Bokföring och statistik med hålkort”. Namnet IBM var ännu inte inarbetat i Sverige och bolaget bytte namn flera gånger under de första åren. Företagets grundare Thomas Watson, Sr var länge mer känd än sitt företag och det var kanske naturligt att det fick bära hans namn under en period. Även hålkortsmaskinens uppfinnare Herman Hollerith var namngivare under ett par år.

1928 Affärsmaskinaktiebolaget International
1929 AB International Business Machines
1935 AB Svenska Hollerith
1937 AB Watson Business Machines
1939 AB Svenska Watson
1943 International Business Machines Svenska AB
1962 IBM Svenska AB

Tidig ordbehandling

Den första elektriska skrivmaskinen kom till Sverige 1936. Den hette Electromatic och den första kunden var Elverket i Stockholm.

Monteringen av elskrivmaskiner började i blygsam skala 1951 på Norra Stationsgatan i Stockholm. På bilden ser vi Sven-Birger Granhagen, Georg Bursell och Leif Sahlstrand. År 1954 invigdes en ny fabrik i Vällingby, med hålkortstryckeri och tillverknings-avdelningar för hålkortsmaskiner, elskrivmaskiner och tidkontrollutrustning. Tillverkningen av skrivmaskiner fortsatte i Sverige fram till 1961.

Från källaren upp i ljuset

Det började en vinterkväll i Stockholm under andra världskriget. I källaren under IBMs kontor på Drottninggatan 31 samlades några kamrater för att bilda ett bandylag. Och på den vägen är det.

1946 bildade man en förening och med tiden växte den till IBM-Klubben med mängder av sektioner och lokala klubbar runt om i landet. De kvinnliga medlemmarna höll sig till handboll, även om det vid IBMiaden i Norge 1952 mer såg ut som gyttjebrottning.

Många miljarder hålkort

År 1932 startade IBM egen tillverkning av hålkort i Sverige, på Tulegatan i Stockholm. Företaget hade 13 kunder som det året förbrukade 18 miljoner kort.

1954 flyttade hålkortstryckeriet till fabriken i Vällingby och då trycktes flera hundra miljoner kort varje år. Rullen på bilden rymde tre kilometer kartong som på 11 minuter förvandlades till 18 000 hålkort.

År 1969 nåddes kulmen och en miljard hålkort trycktes i Vällingby. Vid det laget började bildskärmsterminaler bli allt vanligare och användningen av hålkort minskade successivt så att produktionen i mitten av 1970-talet sjönk till ”bara” 500 miljoner kort om året. Tryckeriet i Vällingby blev kvar till den 18 februari 1980 då det allra sista hålkortet trycktes.

Mobil datakraft

IBM 1401 var den dator som ledde till IBMs definitiva genombrott i administrativ databehandling. År 1960 transporterades en demonstrationsmaskin runt i Europa i en speciell buss. Här passerar den värdshuset Gyllene Uttern vid Vättern, på väg från en utställning i Stockholm.

IBM 1401 var den första masstillverkade digitala, hel-transistoriserade datorn för affärsbruk. Totalt såldes 10 000 i hela världen. I Vällingby tillverkades IBM 1402, den kortenhet som användes för inmatning av data. Från 1967 tillverkade man också systemets snabb-skrivare, IBM 1403, med en sk skrivkedja, där typerna är sammanlänkade i ett band.

Snabbskrivaren

”Segrarinnan vid årets VM i maskinskrivning i Prag, fröken Sigrid Lude, vann på IBM 72” förkunnar en skylt bakom den snabbskrivande damen. IBM 72 var den första skrivmaskinen med skrivkula, en sensation år 1961:

”Med en hastighet av upp till 15 tecken per sekund på samma tangent har IBM 72 blivit den första skrivmaskin som man inte kan skriva för fort på. På denna maskin är det möjligt att skriva 50 procent snabbare än på tidigare elskrivmaskiner. De flesta sekreterare skriver ofta så fort på en konventionell maskin att typarmarna slår ihop då de skriver välkända ordkombinationer.” År 1973 kom IBM 82C med nästa stora, nästan lika revolutionerande nyhet: korrigeringstangenten.

Folkbokföring och skatter

Det tog över tio år av utredningsarbete innan stats-makterna år 1963 beslutade att folkbokföring och uppbörd skulle skötas med hjälp av ”automatiska datamaskiner”, nio IBM 1401 och fem SAAB-system. Här signerar finansminister Gunnar Sträng och IBMs VD Gösta Lewenhaupt kontraktet med försäljningschef Gunnar Ekstam som åskådare.

Det här var den största administrativa uppgift som datorer blivit anförtrodda i Sverige. För att lagra uppgifterna om landets 7,5 miljoner invånare och 2,5 miljoner fastigheter fordrades 5 000 bandrullar.

Den första familjen

Utvecklingskostnaderna för IBM System/360 var fem miljarder dollar, en så enorm summa att hela företagets existens stod på spel. Men resultatet revolutionerade branschen och IBM, som fram till dess varit en dator-leverantör i mängden, blev världsledande i och med lanseringen den 7 april 1964.

För första gången fanns det nu en ”familj” med både mindre och större datorer, vilket gjorde det möjligt för kunderna att byta upp sig när deras behov ökade – och fortfarande använda samma program, samma bandstationer, samma skrivare, etc.

Här är det första System/360 i Sverige. Året är 1965 och platsen Test Center i det nybyggda laboratoriet på Lidingö. P G Hagmar visar underverket för två datasäljare från Malmö: Eric Ivarsson och Carl-Hugo Bluhme.

1966 besökte Prins Bertil IBMs fabrik i Vällingby. Ansvarig VD vid denna tiden hette Gösta Lewenhaupt, och han bjöd in prinsen för att inviga en utbyggnad av fabriken.Tillverkningen av IBM 088 var i full gång. Det var en maskin som hade hålkort och kollatorn ”mergade” korten. Den hade två kortsidor (hålkort) – ett kort hade adress, det andra namn. Denna maskin blev senare IBM 1401. Under besöket dracks det champagne!

Ut i det okända

När IBM i mitten av 1970-talet behövde ett nytt och större huvudkontor undersökte fastighetsavdelningen ett 30-tal tomter i Stockholmsområdet innan man fastnade för ett område i norra kanten av Järvafältet, det då närmast obebyggda Kista.

Byggplatsen inhägnades, inte för att hålla obehöriga ute utan för att hålla byggjobbarna borta från den natur man ville bevara. Stängslet stod långa sträckor bara två meter från de blivande väggarna. Resultatet blev ett unikt och lättskött område som landskapsarkitekter fortfarande gör studiebesök till.

Enligt ursprungsplanerna skulle kontorshuset ha bestått av fyra sektioner, men medan den första byggdes beslutade man att öka ytan genom att lägga till en femte sektion i nordväst. När huset var inflyttningsklar på hösten 1978 hade det kontorsrum för cirka 750 personer.

Kunglig glans över industrin

IBMs fabrik i Järfälla var länge företagets stolthet och föremål för många studiebesök. Här är det kung Carl XVI Gustaf som 1984 besöker fabriken och tittar på laserskrivaren IBM 3800 som dagen till ära skriver ut en bild av kungafamiljen.

Järfällafabriken lägger ner

Järfällafabriken invigdes 1970. Nästan hela fabrikens produktion gick på export så att IBM i Sverige under flera år exporterade för lika mycket som man importerade. År 1988 hade fabriken ökat sin produktion så mycket att den var IBMs största skrivarfabrik i världen.

1989 flyttade försäljningen till det fristående bolaget LexMark och Järfällafabriken blev en ren underleverantör. På sikt kunde Sverige inte konkurrera som tillverkningsland och 1994 sålde IBM sin aktiemajoritet i fabriken.

Verksamheten på Lidingö överförs till Rom och Raleigh

IBM Nordiska Laboratorier på Lidingö utvecklade från början hårdvara för processtyrning. Från 1983 renodlade man verk-samheten och arbetade enbart med programutveckling, framför allt program för rationell drift och styrning av datacentraler.

I samband med att IBM konsoliderade det internationella utvecklingsarbetet till färre laboratorier överfördes verk-samheten till Rom och Raleigh 1995. Personalen vid Lidingölaboratoriet fortsatte att arbeta med tekniskt kundstöd för client-server-program och flyttade 1996 till IBMs huvudkontor i Kista.

Vasaloppet flyttar ut internet i skogen

År 2000 integrerades det gamla ursvenska idrotts- och kulturarvet Vasaloppet med framtidens spjutspetsteknik inom mobil datakommunikation och internetteknik. IBM och Ericsson skapade tillsammans en lösning som gav människor över hela världen möjlighet att följa skidtävlingen direkt från sina mobiltelefoner. Det handlade om att få realtidsbaserad information direkt till mobiltelefonen via Wireless Application Protocol (WAP). Tjänsten var ett av de första exemplen på lösningar från IBMs Wireless Internet Center i Stockholm.

Invigning av Nordic center for IBM e-business Innovation

Den 31 maj 2001 öppnade Nordic Center for IBM e-business Innovation på Vasagatan 11 i Stockholm. Det är ett tekniskt och kreativt center för nästa fas av e-business-utvecklingen. Den främsta uppgiften är att utveckla lösningar för trådlösa IT-miljöer.

Konsulterna arbetar i team med såväl strategikonsulter som tekniska specialister och kreatörer. Det handlar om att bygga digitala handelsplatser som integreras i den övergripande IT-strukturen, sammankopplade med affärssystem, logistiksystem och faktureringssystem.

IBM firar 100 år

Den 16 juni 2011 fyllde IBM 100 år i världen och 83 år i Sverige. IBM är Sveriges äldsta it-företag och står bakom utvecklandet av innovationer så som det svenska folkbokföringssystemet och trängselskattesystemet i Stockholm. För IBM har ledordet alltid varit innovation och det är även vad IBM satsar på framåt.

IBM firade hundraårsdagen med volontärarbete världen över. I Sverige anordnades jammen Ett smartare Sverige – en jättechatt där ungdomar, helt fritt, fick framföra sina åsikter och diskutera kring de aktuella ämnena demokrati, bostäder, jobb, utbildning och fritid. Jammen anordnades tillsammans med ett femtiotal kommuner och intresseorganisationer.

Ungdomarnas tankar samlades i en rapport som överlämnades till bland andra jämställdhetsminister Nyamko Sabuni och Stockholms finansborgarråd Sten Nordin.

IBM och Vasaloppet firar 50 år tillsammans

IBM och Vasaloppet har ett partnerskap som startade 1966, och firar nu 50 år tillsammans. Samarbetet involverar utveckling från hållkortstagare till molnbaserad teknologi. Nu lanseras mobilapplikationen ”Mitt Vasalopp”. Genom smarta tjänster kan deltagare i Vasaloppet räkna ut en uppskattad sluttid utifrån dagsform, utforska historiska Vasaloppsdata samt lära känna Vasaloppsarenan och få information om aktiviteter runt Vasaloppet. Förhoppningen är att användaren ska få en större upplevelse av Vasaloppet.

Slutet på en naturskön era

I slutet av året lämnar vi en fantastisk byggnad. När IBM i mitten av 1970-talet behövde ett nytt och större huvudkontor undersöktes ett 30-tal tomte r. Valet föll på området i norra kanten av Järvafältet, i det då närmast obebyggda Kista. Arkitektur flätas här samman med djur och natur. Vid konstruktionen inhägnades byggområdet, för att hålla byggjobbarna borta från den natur man ville bevara. Resultatet blev ett unikt och lättskött område som landskapsarkitekter fortfarande gör studiebesök till.

Invigning av vårt nya kontor

Den 27 november 2017 gick flyttlasset och IBM Sveriges huvudkontor hittas nu på ny adress, Kistagången 6 i Kista. Första veckan invigdes för IBMarna bland ballonger, kartonger och alkoholfritt bubbel i nya fina lokaler. Det nyrenoverade kontoret är aktivitetsbaserat, vilket betyder att arbetsuppgifterna bestämmer vilken plats som är mest lämplig att arbeta påför dagen.

Även IBM Client Center huserar på Kistagången 6 och under första kvartalet 2018 öppnas även efterlängtade IBM Studios i Stockholm

Runt hela Stockholm

IBM Svenska AB började sin historia på Torsgatan 31 i Stockholm. Företaget hade bara tre anställda och kontoret var litet. I takt med att IBM växte flyttade huvudkontoret runt mellan stadsdelarna. En klassisk adress är Drottninggatan 31, där Stockholmskontoret blev kvar när huvudkontoret flyttade. Huset på bilden revs i samband med den stora saneringen av Klara.

1928 Torsgatan 31
1931 Apelbergsgatan 58
1935 Kungsgatan 33 (Södra Kungstornet)
1938 Drottninggatan 31
1953 Gävlegatan 20
1961 Sergels Torg
1962 Sveavägen 149
1978 Oddegatan 5 i Kista

Runt hela Stockholm

I samband med den nionde internationella aktuariekongressen i Stockholm 1930 visade IBM hålkortsmaskiner på en utställning i Konserthuset, där den här bilden togs. B G Brisman står längst till vänster. Mannen längst till höger heter Anders Thalme. Han blev chef för det nyöppnade Göteborgskontoret 1935 och stannade kvar på IBM fram till 1970. Framför honom står IBMs så kallade folkräkningsmaskin

Kärt barn har många namn

IBMs servicebyrå och demonstrationsrum på Drottninggatan 31, år 1940. På väggen ser vi reklam för ”Watson – Bokföring och statistik med hålkort”. Namnet IBM var ännu inte inarbetat i Sverige och bolaget bytte namn flera gånger under de första åren. Företagets grundare Thomas Watson, Sr var länge mer känd än sitt företag och det var kanske naturligt att det fick bära hans namn under en period. Även hålkortsmaskinens uppfinnare Herman Hollerith var namngivare under ett par år.

1928 Affärsmaskinaktiebolaget International
1929 AB International Business Machines
1935 AB Svenska Hollerith
1937 AB Watson Business Machines
1939 AB Svenska Watson
1943 International Business Machines Svenska AB
1962 IBM Svenska AB

Tidig ordbehandling

Den första elektriska skrivmaskinen kom till Sverige 1936. Den hette Electromatic och den första kunden var Elverket i Stockholm.

Monteringen av elskrivmaskiner började i blygsam skala 1951 på Norra Stationsgatan i Stockholm. På bilden ser vi Sven-Birger Granhagen, Georg Bursell och Leif Sahlstrand. År 1954 invigdes en ny fabrik i Vällingby, med hålkortstryckeri och tillverknings-avdelningar för hålkortsmaskiner, elskrivmaskiner och tidkontrollutrustning. Tillverkningen av skrivmaskiner fortsatte i Sverige fram till 1961.

Från källaren upp i ljuset

Det började en vinterkväll i Stockholm under andra världskriget. I källaren under IBMs kontor på Drottninggatan 31 samlades några kamrater för att bilda ett bandylag. Och på den vägen är det.

1946 bildade man en förening och med tiden växte den till IBM-Klubben med mängder av sektioner och lokala klubbar runt om i landet. De kvinnliga medlemmarna höll sig till handboll, även om det vid IBMiaden i Norge 1952 mer såg ut som gyttjebrottning.

Många miljarder hålkort

År 1932 startade IBM egen tillverkning av hålkort i Sverige, på Tulegatan i Stockholm. Företaget hade 13 kunder som det året förbrukade 18 miljoner kort.

1954 flyttade hålkortstryckeriet till fabriken i Vällingby och då trycktes flera hundra miljoner kort varje år. Rullen på bilden rymde tre kilometer kartong som på 11 minuter förvandlades till 18 000 hålkort.

År 1969 nåddes kulmen och en miljard hålkort trycktes i Vällingby. Vid det laget började bildskärmsterminaler bli allt vanligare och användningen av hålkort minskade successivt så att produktionen i mitten av 1970-talet sjönk till ”bara” 500 miljoner kort om året. Tryckeriet i Vällingby blev kvar till den 18 februari 1980 då det allra sista hålkortet trycktes.

Mobil datakraft

IBM 1401 var den dator som ledde till IBMs definitiva genombrott i administrativ databehandling. År 1960 transporterades en demonstrationsmaskin runt i Europa i en speciell buss. Här passerar den värdshuset Gyllene Uttern vid Vättern, på väg från en utställning i Stockholm.

IBM 1401 var den första masstillverkade digitala, hel-transistoriserade datorn för affärsbruk. Totalt såldes 10 000 i hela världen. I Vällingby tillverkades IBM 1402, den kortenhet som användes för inmatning av data. Från 1967 tillverkade man också systemets snabb-skrivare, IBM 1403, med en sk skrivkedja, där typerna är sammanlänkade i ett band.

Snabbskrivaren

”Segrarinnan vid årets VM i maskinskrivning i Prag, fröken Sigrid Lude, vann på IBM 72” förkunnar en skylt bakom den snabbskrivande damen. IBM 72 var den första skrivmaskinen med skrivkula, en sensation år 1961:

”Med en hastighet av upp till 15 tecken per sekund på samma tangent har IBM 72 blivit den första skrivmaskin som man inte kan skriva för fort på. På denna maskin är det möjligt att skriva 50 procent snabbare än på tidigare elskrivmaskiner. De flesta sekreterare skriver ofta så fort på en konventionell maskin att typarmarna slår ihop då de skriver välkända ordkombinationer.” År 1973 kom IBM 82C med nästa stora, nästan lika revolutionerande nyhet: korrigeringstangenten.

Folkbokföring och skatter

Det tog över tio år av utredningsarbete innan stats-makterna år 1963 beslutade att folkbokföring och uppbörd skulle skötas med hjälp av ”automatiska datamaskiner”, nio IBM 1401 och fem SAAB-system. Här signerar finansminister Gunnar Sträng och IBMs VD Gösta Lewenhaupt kontraktet med försäljningschef Gunnar Ekstam som åskådare.

Det här var den största administrativa uppgift som datorer blivit anförtrodda i Sverige. För att lagra uppgifterna om landets 7,5 miljoner invånare och 2,5 miljoner fastigheter fordrades 5 000 bandrullar.

Den första familjen

Utvecklingskostnaderna för IBM System/360 var fem miljarder dollar, en så enorm summa att hela företagets existens stod på spel. Men resultatet revolutionerade branschen och IBM, som fram till dess varit en dator-leverantör i mängden, blev världsledande i och med lanseringen den 7 april 1964.

För första gången fanns det nu en ”familj” med både mindre och större datorer, vilket gjorde det möjligt för kunderna att byta upp sig när deras behov ökade – och fortfarande använda samma program, samma bandstationer, samma skrivare, etc.

Här är det första System/360 i Sverige. Året är 1965 och platsen Test Center i det nybyggda laboratoriet på Lidingö. P G Hagmar visar underverket för två datasäljare från Malmö: Eric Ivarsson och Carl-Hugo Bluhme.

1966 besökte Prins Bertil IBMs fabrik i Vällingby. Ansvarig VD vid denna tiden hette Gösta Lewenhaupt, och han bjöd in prinsen för att inviga en utbyggnad av fabriken.Tillverkningen av IBM 088 var i full gång. Det var en maskin som hade hålkort och kollatorn ”mergade” korten. Den hade två kortsidor (hålkort) – ett kort hade adress, det andra namn. Denna maskin blev senare IBM 1401. Under besöket dracks det champagne!

Ut i det okända

När IBM i mitten av 1970-talet behövde ett nytt och större huvudkontor undersökte fastighetsavdelningen ett 30-tal tomter i Stockholmsområdet innan man fastnade för ett område i norra kanten av Järvafältet, det då närmast obebyggda Kista.

Byggplatsen inhägnades, inte för att hålla obehöriga ute utan för att hålla byggjobbarna borta från den natur man ville bevara. Stängslet stod långa sträckor bara två meter från de blivande väggarna. Resultatet blev ett unikt och lättskött område som landskapsarkitekter fortfarande gör studiebesök till.

Enligt ursprungsplanerna skulle kontorshuset ha bestått av fyra sektioner, men medan den första byggdes beslutade man att öka ytan genom att lägga till en femte sektion i nordväst. När huset var inflyttningsklar på hösten 1978 hade det kontorsrum för cirka 750 personer.

Kunglig glans över industrin

IBMs fabrik i Järfälla var länge företagets stolthet och föremål för många studiebesök. Här är det kung Carl XVI Gustaf som 1984 besöker fabriken och tittar på laserskrivaren IBM 3800 som dagen till ära skriver ut en bild av kungafamiljen.

Järfällafabriken lägger ner

Järfällafabriken invigdes 1970. Nästan hela fabrikens produktion gick på export så att IBM i Sverige under flera år exporterade för lika mycket som man importerade. År 1988 hade fabriken ökat sin produktion så mycket att den var IBMs största skrivarfabrik i världen.

1989 flyttade försäljningen till det fristående bolaget LexMark och Järfällafabriken blev en ren underleverantör. På sikt kunde Sverige inte konkurrera som tillverkningsland och 1994 sålde IBM sin aktiemajoritet i fabriken.

Verksamheten på Lidingö överförs till Rom och Raleigh

IBM Nordiska Laboratorier på Lidingö utvecklade från början hårdvara för processtyrning. Från 1983 renodlade man verk-samheten och arbetade enbart med programutveckling, framför allt program för rationell drift och styrning av datacentraler.

I samband med att IBM konsoliderade det internationella utvecklingsarbetet till färre laboratorier överfördes verk-samheten till Rom och Raleigh 1995. Personalen vid Lidingölaboratoriet fortsatte att arbeta med tekniskt kundstöd för client-server-program och flyttade 1996 till IBMs huvudkontor i Kista.

Vasaloppet flyttar ut internet i skogen

År 2000 integrerades det gamla ursvenska idrotts- och kulturarvet Vasaloppet med framtidens spjutspetsteknik inom mobil datakommunikation och internetteknik. IBM och Ericsson skapade tillsammans en lösning som gav människor över hela världen möjlighet att följa skidtävlingen direkt från sina mobiltelefoner. Det handlade om att få realtidsbaserad information direkt till mobiltelefonen via Wireless Application Protocol (WAP). Tjänsten var ett av de första exemplen på lösningar från IBMs Wireless Internet Center i Stockholm.

Invigning av Nordic center for IBM e-business Innovation

Den 31 maj 2001 öppnade Nordic Center for IBM e-business Innovation på Vasagatan 11 i Stockholm. Det är ett tekniskt och kreativt center för nästa fas av e-business-utvecklingen. Den främsta uppgiften är att utveckla lösningar för trådlösa IT-miljöer.

Konsulterna arbetar i team med såväl strategikonsulter som tekniska specialister och kreatörer. Det handlar om att bygga digitala handelsplatser som integreras i den övergripande IT-strukturen, sammankopplade med affärssystem, logistiksystem och faktureringssystem.

IBM firar 100 år

Den 16 juni 2011 fyllde IBM 100 år i världen och 83 år i Sverige. IBM är Sveriges äldsta it-företag och står bakom utvecklandet av innovationer så som det svenska folkbokföringssystemet och trängselskattesystemet i Stockholm. För IBM har ledordet alltid varit innovation och det är även vad IBM satsar på framåt.

IBM firade hundraårsdagen med volontärarbete världen över. I Sverige anordnades jammen Ett smartare Sverige – en jättechatt där ungdomar, helt fritt, fick framföra sina åsikter och diskutera kring de aktuella ämnena demokrati, bostäder, jobb, utbildning och fritid. Jammen anordnades tillsammans med ett femtiotal kommuner och intresseorganisationer.

Ungdomarnas tankar samlades i en rapport som överlämnades till bland andra jämställdhetsminister Nyamko Sabuni och Stockholms finansborgarråd Sten Nordin.

IBM och Vasaloppet firar 50 år tillsammans

IBM och Vasaloppet har ett partnerskap som startade 1966, och firar nu 50 år tillsammans. Samarbetet involverar utveckling från hållkortstagare till molnbaserad teknologi. Nu lanseras mobilapplikationen ”Mitt Vasalopp”. Genom smarta tjänster kan deltagare i Vasaloppet räkna ut en uppskattad sluttid utifrån dagsform, utforska historiska Vasaloppsdata samt lära känna Vasaloppsarenan och få information om aktiviteter runt Vasaloppet. Förhoppningen är att användaren ska få en större upplevelse av Vasaloppet.

Slutet på en naturskön era

I slutet av året lämnar vi en fantastisk byggnad. När IBM i mitten av 1970-talet behövde ett nytt och större huvudkontor undersöktes ett 30-tal tomte r. Valet föll på området i norra kanten av Järvafältet, i det då närmast obebyggda Kista. Arkitektur flätas här samman med djur och natur. Vid konstruktionen inhägnades byggområdet, för att hålla byggjobbarna borta från den natur man ville bevara. Resultatet blev ett unikt och lättskött område som landskapsarkitekter fortfarande gör studiebesök till.

Invigning av vårt nya kontor

Den 27 november 2017 gick flyttlasset och IBM Sveriges huvudkontor hittas nu på ny adress, Kistagången 6 i Kista. Första veckan invigdes för IBMarna bland ballonger, kartonger och alkoholfritt bubbel i nya fina lokaler. Det nyrenoverade kontoret är aktivitetsbaserat, vilket betyder att arbetsuppgifterna bestämmer vilken plats som är mest lämplig att arbeta påför dagen.

Även IBM Client Center huserar på Kistagången 6 och under första kvartalet 2018 öppnas även efterlängtade IBM Studios i Stockholm