Ett spännande samarbete i över 50 år mellan Vasaloppet och IBM

Vasaloppet är ett av Sveriges äldsta och mest kända varumärken. Genom löpande förändring av såväl affärsmodell och teknik har organisationen Vasaloppet etablerat en kultur som inte begränsas till att "staka fram i spåret" på klassiskt manér, utan snarare om att "skejta ut i det okända", men alltid med fokus på att leverera en upplevelse i världsklass.

Sedan 1966 har IBM varit Vasaloppets innovationspartner

Styrkan i partnerskapet har legat i hur vi tillsammans har skapat en spännande blandning av strategi, ekosystem, flexibel molnlösning och tekniska metoder som förändrat Vasaloppet för både åkare, publik samt nära och kära som följt loppen på distans.

Vasaloppets digitala strategi ger engagerande användarupplevelser

IBM och Vasaloppet har under flera år arbetat i nära samarbete kring Vasaloppets digitala strategi och tagit fram lösningar för engagerande användarupplevelser. Här har vi gemensamt och med hjälp av IBM Design Thinking-metodiken tagit fram olika personas för att se hur vi kan göra upplevelsen av Vasaloppet till den bästa för alla unika deltagare. Vi har arbetat metodiskt kring hur vi kan locka fler åkare och i förlängningen göra sommarveckan lika stor som vinterveckan.

IBM iX arbetar i skärningspunkten mellan strategi, kreativitet och teknik för att hjälpa kunder att utveckla sin verksamhet digitalt. Vill du samarbeta med oss, kontakta:

Våra tankar om Vasaloppet

THINK-bloggen från IBM Sverige vill väcka tankar och lyfta fram intressanta lösningar. Ta del av de inlägg våra experter skrivit om Vasaloppet och de olika projekt vi gör tillsammans.

IBM och Vasaloppets historia

2019 – Prestationskollen

Din sluttid i Vasaloppet påverkas av många olika faktorer så som väder, vind, startled, spårkvalitet med mera. Vissa år sägs vara lättare eller svårare än andra. Så hur står sig en åktid från ett år mot ett annat år när förutsättningarna var annorlunda? Hade du åkt fortare eller långsammare? 2019 tog IBM fram en första testversion till Vasaloppet, där du genom att ange din faktiska sluttid från ett år som du åkt, kan få en simulerad tid för ett annat år.

2018 – Vasaloppet TV

Lagom till Vasaloppets vintervecka 2018 lanserades Vasaloppet TV , en tjänst byggd i samarbete med IBM och som var en del av den digitala strategi som Vasaloppet mejslat fram tillsammans med IBM. Vasaloppet TV ger möjlighet till deltagare, anhöriga och alla som är intresserade och nyfikna på Vasaloppet att följa flera lopp.

2016 – Jubileumsår och IBM Diversity Race

Det här året firade IBM och Vasaloppet 50 års partnerskap. Sedan 1966 har IBM varit Vasaloppets innovationspartner vilket har omfattat bland annat hålkort, tidtagning, molntjänster, analys och appar.

2016 kunde vi följa IBMs medarbetare från Indien och Rumänien, som tog sig an den svenska utmaningen Stafettvasan, utan att tidigare ha upplevt snö eller stått på ett par skidor. Med bara tre månaders förberedelser tränade laget tillsammans för att arbeta upp bra uthållighet för att åka skidor med fart. Sammanlagt tränade laget avståndet från Stockholm till Hamburg - det är 950 km av förberedelse! Dagen för Stafettvasan var det nollgradigt, snöade ymnigt och var extremt svårvallat då IBM Divercity Race stolta tog sig till målet i Mora.

2016 - Mitt Vasalopp mobilapp

Under 2016 utvecklade IBM och Vasaloppet mobilapplikationen ”Mitt Vasalopp”. I appen fanns flera års statistik från Vasaloppets rigorösa historieböcker samlad. Appen uppskattade din sluttid genom att matcha din profil från tidigare årsresultat. Med den uppskattade sluttiden som grund kunde man anpassa träningen, förbereda sig bättre och komma till start med realistiska förväntningar.

2013 - Vasaloppet i molnet

Inför 2013 valde Vasaloppet IBMs molntjänst IBM SmartCloud Enterprise för hosting av vasaloppet.se. Att utnyttja molntekniken gav Vasaloppet ytterligare flexibilitet att anpassa kapacitet efter efterfrågan. Då Vasaloppets webb är mycket hårt belastad under själva vasaloppsveckan krävs stor kapacitet med mycket god prestanda, medan belastningen under övriga året är lägre. Just denna flexibilitet fick Vasaloppet med IBMs molnteknik, utan att göra avkall på kvalitet och tillgänglighet.

2010 - Förutspå din sluttid

IBM SPSS mjukvaruplattform erbjuder avancerad statistisk analys som ger dig bättre insikter och ett mer tillförlitligt beslutsunderlag, både i dag och i framtiden. Med SPSS kan företag bli effektivare och nå sina mål, genom att identifiera och utnyttja nya konkurrensfördelar via prediktiv analys - kunskap om framtida händelser utifrån historiskt data. Den här prognosen hjälpte Vasaloppsåkare 2010 att hålla stavtaget före konkurrensen i 'I fäders spår' på väg mot Mora.

2009 - Statistik på längden

Nytt för 2009 års upplaga av Vasaloppet var verktyget IBM Cognos 8 Business Intelligence som gjorde det möjligt att ta ut uppgifter från den enorma mängd information som samlas om deltagarna under Vasaloppsveckans nio lopp. För att göra jämförelser och föra statistik eller bara för att det är roligt. Intressant för åkarna själva i synnerhet och sportjournalister, statistiker och skidintresserade i allmänhet.

2008 - Resultat i nya kanaler

2008 blev det möjligt att följa enskilda åkare, med mellantider, prognos om sluttid, avstånd till ledaren etc, på en interaktiv karta på Vasaloppets webbplats genom ett samarbete mellan IBM och Google Maps. En s.k. mashup, som samlar data från olika källor, applikationer och webbtjänster i en kombinerad tjänst med information som presenteras i användarens webbläsare.

2007 - Vasaloppet.se pallar trycket

Resultattjänsten på vasaloppet.se är tillgänglig – och har besökare – året om. Men under Vasaloppsveckan har webbplatsen uppåt 60 miljoner träffar från besökare från hela världen. För att klara den enorma belastningen skapade IBM 2007 en datorlösning som kunde mata ut data på Internet med en hastighet långt över 100 megabit/s.

2006 - Outnyttjad kraft till forskning

Forskning för att hitta botemedel mot epidemier och svält kräver ofantliga mängder datakraft. Den enorma kapaciteten hos IBMs System p5-servrar utnyttjas aldrig helt, inte ens då trafiken på vasaloppet.se är som mest intensiv. Därför donerade IBM och Vasaloppet 2006 all outnyttjad datakapacitet till forskning genom projektet World Community Grid.

2004 - Nu är datorerna en del av loppet

IBM fortsätter att använda datatekniken för att förhöja upplevelsen av Vasaloppet för deltagarna, deras familjer och vänner. 2004 är det möjligt att följa varje deltagare via SMS och få meddelanden från varje kontroll med mellantiden och det beräknade klockslaget för målgången i Mora. Nytt för i år är att även den första kontrollen i Smågan ingår i tjänsten. Eftersom det varken finns el eller fast telefoni i Smågan skickas tiderna därifrån till Mora via GPRS. Till vardags sköter Daladatorer Vasaloppet och dess webbplats med servrar och 30 persondatorer. Under Vasaloppsveckan tillkommer 70 IBM ThinkPad i ett nät som byggs upp temporärt.

2000 - Snabbare Vasaloppstider än någonsin

Tidtagning med hjälp av ChampionChip ersatte streckkodsavläsningen helt år 1998. Varje deltagare hade nu en transponder fäst på fotleden. Sensorer vid de olika kontrollerna identifierade åkarna och skickade startnummer och mellantider till en dator i Vasaloppets hus i Mora. Därifrån sändes data vidare till IBM i Kista där den sammanställdes till tidrapporter som var tillgängliga för alla via Internet.

Tack vare den nya tekniken var det nu möjligt för familj, vänner och andra intresserade att följa varje enskild åkare genom hela loppet, från kontroll till kontroll, på Vasaloppets webbplats. År 2000 blev det möjligt att göra det i sin mobiltelefon, via WAP.

1989 - Persondatorerna tar över loppet

Persondatorerna klev in i Vasaloppet år 1989. På IBMs uppdrag utvecklade då Moraföretaget Daladatorer ett persondatorbaserat system för resultatservice.

Speakern fick nu tillgång till en IBM PC där han kunde se åkarnas placeringar och tider direkt på skärmen. Vid omklädningsrummen kunde åkarna nu få sina diplom utskrivna direkt på plats, kompletta med namn, klubb, placering och åktid.

Systemet förfinades med åren och från 1994 försågs elitåkarna med ChampionChip transpondrar som gjorde det möjligt att få deras mellantider vid kontrollerna helt automatiskt.

1983 - Elektronisk tidtagning snabbar upp rapporteringen

Ett stort steg framåt när det gäller säkerhet och snabbhet i tidrapporteringen togs 1983 då elektronisk tidtagning infördes. Tiden registrerades när åkarna passerade en fotocell på mållinjen, men startkorten togs fortfarande om hand manuellt. Resultaten överfördes via modem från målet direkt till IBM-datorn, så man slapp springa med disketter.

1975 - Hålkorten lämnar loppet

Att skicka data fram och tillbaka mellan Stockholm och Mora via modem gick lite för långsamt, så IBM flyttade åter igen upp en dator till Mora. Den här gången var det lilla och för sin tid nätta System/3 som rymdes i en enda lastbil tillsammans med det 15-tal bildskärmar med diskettstationer som nu ersatte de gamla hålkorten.

Ett problem som IBM haft under åren var att skidlöparnas startkort var svåra att läsa efter många timmar av snö, svett och blåbärssoppa. Nu försågs de med en streckkod som gjorde att de kunde läsas maskinellt.

Snabbheten i systemet imponerade bland annat på Svenska Dagbladet som skrev: "Den digra resultatlistan på över 9 000 namn var komplett redan en timme efter det att siste man gått i mål. Det hade inte gått utan IBMs dataservice. Så det så!"

1974 - Bakhalt i spåret men full fart i målet

Under den stora bakhalkans år 1974 var det bara 7 853 av drygt 9 300 anmälda åkare som fullföljde hela loppet. Trots det var det en strid ström av skidlöpare i målfållan vid femtiden på kvällen då ca 20 personer i minuten gick i mål, en var tredje sekund. Då var det hektiskt för de funktionärer som rev av startkorten, stämplade dem och trädde dem på spett - och för de ungdomar som sprang med spetten till Strandens skola där IBM nu hade sin tillfälliga datacentral.

1971 - Rymdteknik i Vasaloppsspåret

När IBM körde sitt femte Vasalopp 1971 ersattes de vid det här laget mycket ålderdomliga hålkortsmaskinerna av moderna stordatorer, två IBM System/360.

Vid målet i Mora stansades hålkort dock precis lika manuellt som tidigare, men informationen skickades nu från kortläsande terminaler via telenätet till datorerna, som stod i IBMs datacentral på Gärdet i Stockholm. Alla data bearbetades med hjälp av ett system som hade utvecklats för det amerikanska rymdprogrammet några år tidigare (HASP - Houston Automatic Spooling Program) och resultatlistorna skrevs ut på stenciler i Mora.

1967 - Hålkort ger resultat på 60-talet

Deltagarna i Vasaloppet 1967 hade en liten men viktig nyhet fästad vid sin nummerlapp - ett inplastat kort med deras startnummer. Med dagens mått var IT-lösningen inte särskilt sofistikerad, men den fungerade:

  • När en åkare kom i mål i Mora rev en funktionär bort startkortet och stämplade det med tiden. Korten samlades på spett och transporterades till IBM i församlingshemmet.
  • Bildskärmar förekom på den här tiden mest i science fiction-filmer och det fanns definitivt inga i Mora. I stället stansade frivillig personal från IBMs idrottsklubb in startnummer och tid på hålkort.
  • Därefter plockade hålkortsmaskinerna fram information om namn och klubb ur det kartotek med 6 857 kort - ett per deltagare - som hade stansats när anmälningarna togs emot. Resultatlistor sammanställdes och skrevs ut på stenciler.
  • Som nutidens datanät, både vid insamlingen och distributionen av data, fungerade snabbfotade skolungdomar som sprang mellan målet, församlingshemmet och tävlingsexpeditionen.
  • När den sista åkaren hade gått i mål producerade IBM på bara några timmar även deltagarlistor i namnordning och klubbordning, vilket imponerade stort på både Vasaloppsledningen och den samtida pressen.

Hålkortsmaskinerna var tunga - bara en s k tabulator vägde 1,5 ton - så församlingshemmets parkettgolv täcktes av med skivor av lamellträ som skydd mot trycket. Två stora lastbilar behövdes för att transportera maskinerna till Mora.

1966 - Kaos och köer i fäders spår

"Det svenska kösamhället" var ett begrepp på 1960-talet. Sällan har det väl illustrerats så tydligt som vid målet i Vasaloppet 1966, då många deltagare tvingades stå i kö i flera kilometer innan de till sist fick gå i mål.

Fram till slutet av 1950-talet hade Vasaloppet lockat något hundratal skidlöpare varje år. Men sedan växte loppet snabbt. Mellan 1964 och 1966 fördubblades antalet anmälningar från 3 240 till 6 857 och det manuella systemet för resultatredovisning var helt enkelt för långsamt för att klara anstormningen vid målet.

Arrangörerna fick utstå mycket kritik och insåg att de behövde hjälp av något som var snabbare än människor, nämligen datorer. På sommaren kontaktade de därför IBM som skött resultaten vid bland annat OS i Tokyo och Innsbruck samt VM i skidor i Oslo 1966.