CSR

Vad händer med mina pengar som jag skänkt?

Share this post:

Den som skänker pengar till välgörande ändamål har säkert tänkt tanken många gånger: går mina pengar fram till de som verkligen behöver dem? Nu kan den eviga frågan få ett svar, tack vare tekniker som blockkedjan, där transparens och tillit är grundpelare.

”Svenskar skänker rekordmycket” till välgörenhet och ideella organisationer. Kanske är du en av dem? Som givare vill man gärna ha koll på att pengarna går fram och veta att de verkligen når den verksamhet man valt att stötta, utan att för mycket hamnar i administration. 90-konton borgar för det, men för den yngre generationen har det visat sig att detta inte är tillräckligt. Man vill ha insyn och omedelbar återkoppling som visar effekt och nytta med bidraget man just gjort. Om svenskar dessutom fick större möjlighet att välja till vilket projekt pengarna ska gå, skulle det få fler att skänka mer, visar FRIIs senaste undersökning. Där framgår det också att det är just brist på tillit och transparens som gör att man avstår från att skänka.

Det här har Barncancerfonden tagit fasta på och undersöker nu olika alternativ för att möjliggöra en större grad av återkoppling och öppenhet gentemot givarna. I slutet av hösten förra året hjälpte IBM Barncancerfonden med att undersöka om ny teknik kan användas för att få den transparens och ”kvittokommunikation” man söker. Framförallt undersökte vi om Blockchain-teknik kan användas för att spåra en transaktion, på vägen från en givare till den forskning man vill stötta.

”Vi ville se om det för en givare är möjligt att kunna följa sin donation till ett specifikt forskningsprojekt, exempelvis inom leukemi. Det skulle göra det möjligt att erbjuda givaren ett större engagemang i sitt givande, återkoppling på forskningsframsteg och en insyn i hur mycket ytterligare finansiering ett projekt kan behöva för att slutföras.”  Michel Brygiewicz, chef information & kommunikation på Barncancerfonden

Ett projektteam bestående av representanter från Barncancerfonden och IBM-konsulter med expertkunskap inom användardriven design, Blockchain och progamutveckling startade arbetet med en workshop. Med IBM Design Thinking som metod, utgick teamet från ”givaren” och designade ett flöde som skulle kunna ge givaren den insyn och återkoppling som efterfrågas. En blockkedja består alltid av ett antal medverkande parter och i prototypen som därefter byggdes var givare, BCF och forskare med som parter. Hela kedjan designades och byggdes i Blockchain för att kunna verifiera att processen fungerade hela vägen från donation, utbetalning till forskare, till rapportering om forskningsframsteg tillbaka till BCF och den enskilde givaren. Utvecklingsteamet jobbade agilt och utforskande, med syfte att testa och utvärdera om Blockchain är lämplig som teknik för det man ville uppnå.

Nu har vi en bra förståelse för Blockchain som teknik och det har skapat en mängd idéer om hur vi vill fortsätta arbeta för att skapa en möjlighet för våra givare att bli mer engagerade i vår verksamhet och i projekten de stöttar.” Michel Brygiewicz, chef information & kommunikation på Barncancerfonden

Projektet är finansierat av IBM och är en del av vårt CSR-arbete. På IBM har vi en lång tradition av att bistå samhället och engagera oss genom att skänka teknik och kompetens till ideella organisationer. För oss var det självklart att bistå Barncancerfonden med ett team konsulter för att se om Blockchain kunde tillämpas för att tackla en av deras viktigaste utmaningar.

//Susanna

P.S. Michel Brygiewicz från Barncancerfonden intervjuades nyligen i Resumé med anledning av vårt projekt – läsvärt!

DS.

CSR expert

More CSR stories

IBM Partner Ecosystem

Det har gått knappt ett år sen vi sågs på Färgfabriken i strålande sol för IBM  BP Summit 2018.   I en tid med snabba förändringar, nya aktörer, nya ekosystem och nya typer partnerskap tyckte vi att det passade att byta namn på årets event till IBM Partner Ecosystem Day. För att kunna sticka ut […]

Läs mer

Tjejer + teknik = sant!

Andelen kvinnor som antas till ingenjörsprogrammen ligger mellan 25 och 30 procent. Som jämförelse är andelen kvinnor 51 procent på utbildningarna till civilekonom, 54 procent till läkare och 57 till jurist. Hur kommer det sig egentligen att färre tjejer än killar väljer tekniska program både på gymnasiet och högskolan? Den här frågan diskuterade jag med […]

Läs mer

Dina digitala superkrafter behövs – för att hjälpa medmänniskor efter katastrofer

Vaknar upp kall och stel. Bädden är inte mycket mer än en filt på marken och den svala morgonluften kyler. Kroppen är stel och huvudet snurrar. Strupen svider av torrhet och magen knyter sig av hunger. Vart är jag? Vad gör jag nu? Allt som en gång fanns är nu förlorat och kvar finns inget […]

Läs mer