IBM Sverige

Innovationskraft på önskelistan

Share this post:

Brittiska The Telegraph skrev redan sommaren 2015 om varför Stockholm är Europas startup-huvudstad och den främsta tech-hubben i världen efter Silicon Valley. Visst har vi mängder av innovation att vara stolta över – Spotify, Klarna, iZettle, Mojang och King är bara några digitalt avancerade och globalt framgångsrika svenska entreprenörsexempel. Vår digitala mognad, historia av ingenjörsdrivna uppfinningar och företagsamhet samt en strävsam kultur med hög arbetsmoral och aldrig sinande vilja att förändra och förbättra, är bara några anledningar till att vårt karga land skapat en sån gynnsam mylla för innovation. Det som dock oroar mig nu är inte förmågan att starta och skapa nytt, utan bristen på kraft att transformera i redan stora och väletablerade företag.

En rad undersökningar visar på att svenska verksamheter halkar efter. BCGs (The Boston Consulting Group) rapport Bigger, Bolder, and Faster – The Digital agenda for Nordic companies, slår fast att: “…Norden ligger bra till när det gäller digitala visioner och strategier. Men när det gäller genomförandet ligger nordiska företag långt under det globala genomsnittet…”. Vismas Digitaliseringsindex visar att svenska organisationer hamnar efter både Finland och Norge i digitalisering. Vi på IBM gick också ut i en artikel i Dagens Industri (bakom betalvägg) med hänvisning till en rapport som tydligt visar att 74 procent av företagen världen över är förberedda för att ta steget att anamma den nya tekniken med bland annat maskininlärning och artificiell intelligens. I Norden är det dock bara vartannat företag som uppges ha nått samma mognadsgrad. Listan kan göras lång och slutsatserna pekar alla åt samma håll.

Mer verkstad i verkstaden

Jag träffar ledningar och vd:ar i internationellt framgångsrika svenska företag varje vecka. Jag ser att det finns en stor medvetenhet om behovet av digital transformation, att anamma ny teknik och att ställa om affärsmodeller och verksamheter för att möta en ny form av internationell konkurrens. Det är inte vetskapen som brister – många har också genomfört intressanta tester och drivit innovativa pilotprojekt som ser lovande ut, men sen stannar det. Projekten skalas inte upp och testerna realiseras inte i konkret verksamhet och det gör mig allvarligt oroad.

En av de motverkande krafterna är att företag fortfarande har så stort fokus på att effektivisera. Det är bra, och ofta nödvändigt, men, det är omöjligt att effektivisera sig till innovation. Effektiviseringen måste istället skapa utrymme och resurser för innovation.

Innovation innebär rent konkret att ge sig ut på otrampad mark. Det gör det svårt att sätta samman ett hållfast businesscase för många innovationsprojekt. Kraven på exakta utfall, intäktsprognoser och vinstmarginaler blir större än modet att testa och utveckla. Om detta fortgår, kommer det att bli förödande för svenskt näringsliv.

Jag ser också att kvartalsekonomin sätter käppar i hjulen. Kraven på att pressa upp de finansiella (läs: kortsiktiga) vinsterna blir viktigare än långsiktig konkurrenskraft och överlevnad.

Vi har i Sverige oproportionerligt många globalt framgångsrika industriföretag. Vi har dessutom mängder av små och medelstora företag som är världsledande inom sin nisch. Vi får inte tappa detta. Vi måste se till att innovationskraften och innovationsförmågan vi uppenbarligen har och har haft, kan upprätthållas.

På önskelistan står ekosystem och mätbar innovation

Det finns en rad åtgärder som jag skulle vilja se. Högst på listan står en grogrund för nya ekosystem och ett finansiellt mått som uppmärksammar innovation.

Jag tolkar Autolivs, Ericssons, Volvo Cars, Volvokoncernens och Zenuitys nya gemensamma innovationsbolag som ett bra exempel på ett nytt ekosystem. Men också som ett bevis för att de inte får utrymme att skapa denna innovation i de egna bolagen. Det finns, hos många företag, en omodern rädsla för att öppna upp affärsutveckling och innovation för externa parter. Genom att skapa partnerskap, innovationsverkstäder eller nya bolag kan en kreativ korsbefruktning ske mellan, i många fall, vitt skilda verksamheter, där ett plus ett blir tre. Två exempel vi på IBM varit inblandade i är med ABB och Sandvik. Vi har skapat ett strategiskt samarbete med ABB, där vi vill se hur ABBs digitala erbjudande ABB Ability TM kan berika och berikas av IBMs kognitiva motor – Watson – för Internet of Things-lösningar. Vi har också startat ett samarbete med Sandvik där vi tillsammans ska utveckla avancerade analyslösningar för att förbättra säkerhet, underhåll, produktivitet och drift av gruv- och mineralverksamheten.

Vi behöver också mått på innovationskraft. Startup-företag och innovationer bedöms rent finansiellt ofta utifrån den framtida förväntade framgången, baserat på sin innovation eller uppfinning. Jag vill se ett motsvarande mått för etablerade företag. Ett mått som inte bara visar den historiska framgången, utan som också tar hänsyn till förmågan till innovation av den egna verksamheten och affärsmodellerna, för att visa på förmåga till bibehållen eller ökad konkurrenskraft framöver.

Vi är lika stolta över vår svenska historia som över att få föra den framåt!

Johan Rittner, VD IBM Svenska AB

Johan Rittner, VD IBM Svenska AB

I år fyller IBM i Sverige 90 år, och vi har sedan starten hjälpt svenska företag med innovation. Det som varit konstant, trots en hög förändringstakt i både samhälls- och teknikutveckling, är vår drivkraft att bidra till det svenska samhället och en positiv utveckling för svenska företag. Jag garanterar att vi kommer att fortsätta med detta. Vi på IBM står redo att bidra till ökad innovationsförmåga i Sverige under 2018 och lång tid framöver.

/Johan




More stories

Endast tillsammans kan vi sätta hela Sverige i rörelse!

Vår partner Vasaloppet laddar upp inför sitt hundraårsfirande vintern 2022 och har satt sig ett stort och värdigt mål: att sätta hela Sverige i rörelse. Som mål är detta fantastiskt och viktigt, och som Vasaloppets partner vill vi självklart vara med och bidra. Motion och rörelse påverkar hur vi mår, som i sin tur påverkar […]

Läs mer

Hundra år av Vasaloppsdata: Vad skrevs om loppet 1922?

På ett möte tillsammans med Vasaloppets ledningsgrupp tog en idé form i huvudet på mig: Skulle man kunna använda AI för att vaska fram intressant kuriosa om hundraåringen Vasaloppet? Ur gamla källor, som varit glömda och gömda under många år? Kan det finnas fakta från dessa år som inte ens de mest pålästa känner till […]

Läs mer

Samma lika, fast olika

Visst, en årskrönika för 2020 kommer att innehålla virus, men jag lovar att där finns kvantdatorer, etik, hårda bud och hårdvara också. Ett år som inget annat, men ändå… I min förra årskrönika klassade jag 2019 som ett år av vidareutveckling och mognad för blockchain, resan till molnet samt automatisering och AI. Under 2020 har […]

Läs mer