Bank & Finans

Data i överflöd kräver nytänkande

Share this post:

De traditionella affärsmodellerna för bank- och finanssektorn är under lupp. Det är en utmaning för de flesta finansiella institutioner att ha en stark lönsamhet med dagens låga räntenivåer. Dessutom kan vi se att konkurrensen ökar från nya uppstickare på marknaden, samtidigt som kundupplevelsen och engagemanget inte når upp till förväntningarna som formas av den digitala världen. Många finansiella institutioner har svarat på de nya utmaningarna med personalneddragningar och kostnadsbesparingar.

Inte heller bankernas effektivitet har förbättrats. I en färsk undersökning från IBM uppger 64 % av de tillfrågade bankerna att deras effektivitet är oförändrad eller att den har minskat under de tre senaste åren. Hållbara resultat kräver något annorlunda och jag tycker det är tydligt att svaret ofta finns i den nya tekniken.

Utmärkta samarbeten i den digitala tidsåldern
Vi ser idag att många företag vill driva innovation och bankerna är inget undantag. Men att leverera nya lösningar och hitta rätt modell för att göra just detta kan vara en utmaning. Därför vänder sig många banker till fintech startups för inspiration och samarbete.

De nystartade fintech-företagen har ofta kompetensen och kreativiteten för att kunna ta fram nya tekniska lösningar som konkurrerar med de traditionella bankerna inom flera områden. Samtidigt har fintech-företagen inte tillgång till en avgörande komponent för att lyckas i den digitala världen – den värdefulla datan. Bankerna däremot har data i stora mängder vilket öppnar för utmärkta samarbeten där båda parterna verkligen får ut någonting.

Nordea Accelerator Program kombinerar innovation och transformation
Nordea är enligt mig ett bra exempel på en bank som använder fintech-innovation som en del av sin egen digitala transformation. IBM samarbetar med Nordea och stöttar med vår molnbaserade utvecklingsplattform Bluemix. Bluemix är en tjänst från IBM som erbjuder stora möjligheter och användarvänliga verktyg för att skapa applikationer.

För samarbete och inspiration är det inte helt ovanligt att stora företag anordnar tävlingar dit startups bjuds in. Nordeas initiativ heter Nordea Accelerator Program. Under 2016 års upplaga korades tre intressanta vinnare med spännande lösningar: Asteria, Kuan och Taviq.

  • Det svenska startup-företaget Asteria arbetar med verktyg för smarta kassaflöden åt företag. De använder artificiell intelligens och big data för att göra prognoser av framtida kassaflöden. Företagen ser sina kassaflöden i grafer och kan göra ändringar i dessa tillsammans med sin bank.
  • Brittiska Kuan med huvudkontor i Helsingfors erbjuder en gränsöverskridande betalningsplattform baserad på blockchain-teknologi. Företaget hjälper små och medelstora företag att ta emot betalningar inom två arbetsdagar.
  • Finska Taviq hjälper privata banker att få fler kunder genom en mjukvara som gör personliga analyser och samlar information om en potentiell kund före ett första möte. På så sätt kan banken skräddarsy ett fördelaktigt erbjudande till kunden.

    CTO IBM Integrated Account for Nordea & Client Technical Leader, Financial Services Sector Nordic

Avslutningsvis skulle jag bara vilja säga att just mötet mellan traditionella banker och startups är väldigt intressant. Bankerna har inte sällan verkat under lång tid och har stor erfarenhet medan de nystartade företagen ofta endast varit aktiva ett par år, men ändå kan dessa samarbeten verkligen förändra branschen och marknaden i stort. Utvecklingen har bara börjat. Välkommen att höra av dig om du vill prata digitalisering inom bank-och finanssektorn – ett ämne jag brinner för!

/Pål Krogdahl

Följ mig gärna på Twitter och LinkedIn

More Bank & Finans stories

Endast tillsammans kan vi sätta hela Sverige i rörelse!

Vår partner Vasaloppet laddar upp inför sitt hundraårsfirande vintern 2022 och har satt sig ett stort och värdigt mål: att sätta hela Sverige i rörelse. Som mål är detta fantastiskt och viktigt, och som Vasaloppets partner vill vi självklart vara med och bidra. Motion och rörelse påverkar hur vi mår, som i sin tur påverkar […]

Läs mer

Hundra år av Vasaloppsdata, del två

Stavningsrättning av OCR-texten På min YouTube-kanal finns en kort video där jag tränar OCH tänker på det här projektet, samtidigt: Efter att jag tagit mig till etappsegern “Hundra år av Vasaloppsdata: Vad skrevs om loppet 1922?” i jakten på insikter från tidningsartiklar från när Vasaloppet var ungt, ville jag se om kvaliteten på texten som […]

Läs mer

Hundra år av Vasaloppsdata: Vad skrevs om loppet 1922?

På ett möte tillsammans med Vasaloppets ledningsgrupp tog en idé form i huvudet på mig: Skulle man kunna använda AI för att vaska fram intressant kuriosa om hundraåringen Vasaloppet? Ur gamla källor, som varit glömda och gömda under många år? Kan det finnas fakta från dessa år som inte ens de mest pålästa känner till […]

Läs mer