IBM Sverige

Lärande system och digitala centaurer

Share this post:

Människa och maskin – Avancerat Schack

I boken ”Smarter Than You Think: How Technology is Changing Our Minds for the Better” berättar Clive Thompson om vad som hände efter att schackdatorn Deep Blue hade besegrat stormästaren Garry Kasparov 1997. Ett nytt sätt att spela schack växte fram, där människa och maskin utgör ett team, som möter ett annat team av människa och maskin.

Ett par intressanta insikter är att kombinationen människa och maskin är starkare än vad endera parten är ensam, och att de människor som är bäst på att nyttja kombinationen inte nödvändigtvis är de som är bäst på schack. De mest framgångsrika vet hur de skall utnyttja kombinationen bäst.

Eran av kognitiva system

En förutsägelse från IBMs trendspanare är att vi är på väg in i en era av kognitiva system.

Tre trender sammanstrålar i denna era:

  1. Datorer som förstår naturligt språk och lär av sin erfarenhet.
  2. Att system får sinnen.
  3. Nya chip-arkitekturer som mer liknar hur våra hjärnor är uppbyggda.

Förra året vid den här tiden berättade IBM Research i sin 5in5-spaning mer om trenden att system får sinnen, och under året har vi sett flera intressanta exempel på detta. I år har man i stället valt att fokusera på trenden om lärande system, och hur de kommer att påverka oss de närmaste fem åren.

Vi har sett tidiga exempel på system som lär sig av erfarenhet. Nätbokhandeln Amazon föreslår böcker som en kund kan vara intresserad utgående från vad andra har köpt. Vissa automatiska gräsklippare och dammsugare lär sig var de skall klippa, respektive dammsuga.

När Watson skulle spela Jeopardy läste den sig först in en stor mängd grunddata, och sedan lärde systemet upp sig genom att svara på alla frågor som förekommit i Jeopardy fram till den tidpunkten, och jämföra med facit. Med hjälp av sin språkförståelse kunde systemet hitta ett antal svarskandidater, och under inlärningsperioden lärde det sig vilka metoder som fungerade bäst vid vilka situationer. Watson lär sig och förbättras av sina erfarenheter.

Detta är dock bara exempel som ger en försmak av vad som komma skall. Kognitiva system kommer exempelvis att kunna:

  • Ge lärare stöd i att identifiera elevers individuella behov och eventuella inlärningssvårigheter. Systemen kan också skräddarsy utbildning efter elevers krav, resultat och förmåga, hela vägen från förskolan till gymnasiet, och vidare.
  • Kombinera de största fördelarna av den fysiska butiken med näthandeln. Genom att systemet lär sig vad du som konsument tycker om och är intresserad av kan de därmed ge personlig service på en helt individuell nivå. När du går igenom en butik kan varor som du är intresserad av förstå att du närmar dig och förse dig med relevant produktinformation. De som jobbar i butiken kommer att kunna ge expertråd på ett mycket bredare område än vad som brukar vara vanligt idag.
  • Visa läkare hur en tumör kommer att bete sig ner på DNA-nivå och föreslå en behandling anpassad efter denna analys. Att göra DNA-analyser för att kunna vidta förebyggande vård- och hälsoåtgärder är möjligt redan idag. Det är dock en metod som är dyr och därmed långt ifrån tillgänglig för den breda massan. Med kognitiva system kan det bli det. De stora datamängder som kan hanteras, och det faktum att systemet hela tiden lär sig vad som fungerar bäst gör att detta kanske är den intressantaste parallellen till Avancerat Schack: läkare+maskin blir ännu bättre än läkaren kan vara ensam.
  • Förse de styrande i en stad med omedelbar återkoppling på hur staden fungerar och hur den ska planeras. Kognitiva system kan förstå hur invånarna rör sig, vad de gör, vad de tycker om och vad de behöver för allmän service. Detta skulle kunna resultera i att bussturer inte längre följer en tidtabell utan följer resenärernas behov både när det gäller tid och färdväg, samt att avgångarna exempelvis blir tätare på regniga dagar.
  • Ge varje individ en digital livvakt som kan lära sig vilka beteenden och kontexter som är en normal aktivitet för just den individen. Baserat på detta mönster kan den digitala livvakten sedan registrera och varna för riskfyllt beteende, både digitalt och fysiskt. Den digitala livvakten kan t ex fråga mig om jag vill tillåta att någon just nu tankar med mitt bensinkort hemma i Lerum, fast livvakten vet att jag sitter på tåget till Stockholm. Och jag väljer att godkänna, för denna gång är det min dotter som lånat bilen. Kreditkortsföretag försöker redan göra denna typ av analys, fast med grövre medel och sämre förutsättningar. Jag har en vän som flera gånger fått sina transaktioner stoppade för de såg misstänkta ut, men berodde på hans aktiva resande på ovanliga rutter.

 

Exempel på Lärande Utbildning

För den som i dessa PISA-rapporttider frågar sig vad IT kan ha för roll inom utbildningen kan jag rekommendera Daphne Kollers presentation på TED. Notera intressanta emergenta fenomen som hur eleverna väljer vilka de grupparbetar med, och kraften hos peer grading.

Professor Per Ödling har liknat utvecklingen på utbildningssidan vid en digital Tsunami som hotar de svenska högskolorna. De närmaste åren blir intressanta – och i dubbel bemärkelse lärorika.

Förra årets 5in5, system får sinnen – Hur går det?

Jag har under året samlat på exempel på att förra årets 5in5 pekar åt rätt håll. Förra årets tema att systemen, telefonerna, bilarna o.s.v. på olika sätt får sinnen liknande våra egna.

Syn är ett av de områden där stora framsteg görs, och de görs med tekniker som inte alltid efterliknar våra egna ögon. Under året kom en film som visar hur bra syn (i 3D, och i mörker), med rörelse- och känsloigenkännande man kan skapa med ”billig” konsumentelektronik. Och ja, det är inte svårt att tänka tanken: ”detta är storebrors bästa vän”. När man hör att tillverkaren börjar tala med annonsörer i termer av: ”vi kan utläsa hur konsumenterna reagerar på era reklamfilmer, se deras minspel m m” så känns den fantastiska spel-leksaken en aning skrämmande. Tekniken som sådan kan komma att dyka upp i våra vanliga datorer framöver.

Den digitala näsan har börjat ta form. Naturligtvis har gassensorer funnits länge inom kemi, medicin och i t ex alkolås, men nu börjar de t o m dyka ner i pris till hobbynivå, som i ett kit för gasdetektering.

Det pågår redan försök med att använda Watson-liknande teknik för att designa smaker, något som tangerar årets 5in5.

T o m känsel, det sinne jag trodde minst på, har jag hittat exempel på under året.

Avrundning

Avancerat schack kallas ibland centaur-schack enligt Wikipedia, och det är kanske ditåt vi är på väg: vi blir Digitala Centaurer – smarta, starka, snabba och kreativa.

Nåväl, innan detta inlägg faller offer för TL;DR, vill jag bara önska er alla en riktigt God Jul/God Helg/Happy Newtonmas från mig, bloggen och oss på IBM!

 

Lite mer läsning på ämnet:

Framtidsspaningen 5-in-5 från IBM Research, en prognos för fem tekniska innovationer som förutspås förändra vårt sätt att arbeta, leva och interagera, under de närmaste fem åren.

Boken ”Smarter Than You Think: How Technology is Changing Our Minds for the Better” av Clive Thompson. En kort presentation av Clive.

Chief Technologist

More stories

Endast tillsammans kan vi sätta hela Sverige i rörelse!

Vår partner Vasaloppet laddar upp inför sitt hundraårsfirande vintern 2022 och har satt sig ett stort och värdigt mål: att sätta hela Sverige i rörelse. Som mål är detta fantastiskt och viktigt, och som Vasaloppets partner vill vi självklart vara med och bidra. Motion och rörelse påverkar hur vi mår, som i sin tur påverkar […]

Läs mer

Hundra år av Vasaloppsdata: Vad skrevs om loppet 1922?

På ett möte tillsammans med Vasaloppets ledningsgrupp tog en idé form i huvudet på mig: Skulle man kunna använda AI för att vaska fram intressant kuriosa om hundraåringen Vasaloppet? Ur gamla källor, som varit glömda och gömda under många år? Kan det finnas fakta från dessa år som inte ens de mest pålästa känner till […]

Läs mer

Design Thinking är en process för att ta sig framåt

Ideér kommer inte från ingenstans. Design Thinking är en process för att ta sig framåt, oavsett om man har  – eller inte har  – idéer. Från inga idéer till många idéer, och från många idéer till den ”rätta” idén. ”Design Thinking” har fått mycket uppmärksamhet de senaste tio åren eller så, men det är inget […]

Läs mer