Smartare sjukvård & Life Science

Från Näringsutskottets offentliga utfrågning om life science-industrins framtid i Sverige

Share this post:

Mats Odell (KD) öppnade den 10/5 som ordförande för Näringsutskottet utfrågningen om Life Science-industrins framtid i Sverige. Syftet var att att belysa aktuella frågor, utmaningar och möjligheter genom att få lyssna till inlägg och ställa frågor till representanter från Regeringen, Landsting, akademi, forskning och branschen.

Du kan se de nio korta presentationerna via SVT Forum här och i del 2 presentationen från Andreas Vass, politiskt sakkunnig Näringsdepartementet samt ledamöternas frågor här.

Idag ser vi resultatet av den stora omstrukturering som sker inom industrin på global nivå, framförallt inom läkemedelsindustrin, se även mitt blogginlägg Reboot av Life Science industrin

Tillbaks till utfrågningen, Senior Advisor Anna Sandström, VINNOVA gav en beskrivning av Life Science-industrin i Sverige och omvärlden. Exempel på att bolagen väljer att krympa ytterligare, utvärderar och anpassar sina portföljer samt prövar nya arbetssätt – ”Open innovation”, virtuell nätverksorganisationer, nya typer av avtal/samarbeten/partnerskap. Bilden i Sverige är de stora bolagen krymper och de små växer, men förmodligen inte tillräckligt för att kompensera för minskningen som en följd omstruktureringen. VINNOVA Analys från 2011 “Life Science companies in Sweden, Including a comparison with Denmark”.

Thomas Hedner, Innovation och Entreprenörskap, Inst för Medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet konkluderade i sitt inlägg att nya öppna plattformar uppstår som tar fram nya läkemedel, bl.a. inom områden där traditionella industrin inte varit verksam. När den traditionella industristrukturen ”bryts upp” ökar antalet anställda och dynamiska FoU ”cluster” skapas.

Ingrid Petersson , AstraZeneca, pekade på de faktorer som avgör valet av samarbetspartner; forskningskvalitet, innovationshöjd, leveransförmåga, pris och marknadsförutsättningar. Det är viktigt att svenska aktörer anpassar sig till det nya ”landskapet” om Sverige ska förbli starka inom Life Science. Idag har AstraZeneca omkring 200 avtal i Sverige. Topp tre är Göteborg Universitet, Karolinska Institutet och Uppsala Universitet.

Kirsti Gjellan, VD Pfizer Health AB och Fabrikschef i Strängnäs visade på att svensk läkemedels- och biotechtillverkning är idag konkurrenskraftig och framgångsrik. Forskning, utveckling och tillverkning är en viktig kedja att hålla samman. Det generella klimatet för life science, inklusive sjukvården – helheten är också viktig. ”Money flows where money is respected”.

Johan Järte, vd för life science-företagens branschorganisation SwedenBio, sjukvårdens betydelse för en fortsatt stark Life Science industri i Sverige kan inte överskattas. Tyvärr utnyttjas inte den potentialen idag. Läs en utskrift av hans inlägg här.

Generalsekreterare Anna Nilsson Vindefjärd, Forska!Sverige, presenterade 8 åtgärdsförslag för att stärka den kliniska forskningen. Ett av förslagen är införa ett meriteringssystem i vården där forskning och nyttiggörande har en tydlig plats.

Vi fick perspektiv från Landstingen av Erik Weiman (M), Ordförande i landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län. Öppenhet och tydliga regelverk är en förutsättning för samverkan. Forskningen bör vara en del av vårdens vardag genom att inkludera forskning i beställaruppdraget och skapa system för att redovisa nyttan.

Anna Lefevre Skjöldebrand, vd, Swedish Medtech målade bilden av de 480 medtechföretag i Sverige, 180 med egen utveckling, svenskt exportvärde 2012 uppskattat till 24 miljarder SEK. En viktig del av ekosystemet.

Innan frågestunden beskrev Andreas Vass, politiskt sakkunnig Näringsdepartementet, regeringens syn på Life Science och hur viktig industrin är. Fortsatta reformer krävs för att stärka konkurrenskraften genom en Innovationsstrategi som involverar samtliga departement och den i oktober kommande FoI-proppen. Andreas berättade också kort om den av SP,  Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, genomförda förstudien, finansierad av Vinnova och genomförd av SP i RISE-gruppen. SP  föreslår bildandet av två forskningsinstitut samt åtgärder för hur innovation inom sjukvården kan förenklas.

• Scandinavian Institute for Drug Discovery. Institutets huvudsyfte är att utgöra en länk i innovationssystemet kring läkemedelsutveckling genom att erbjuda kompetens och lyfta idéer till marknadsanpassade läkemedelsprototyper.

• Institutet för Hållbar processutveckling och Katalys. Institutet kommer att ge forskare inom akademi och industri tillgång till teknik, utrustning och kunskap för att vidareutveckla idéer till produkter för kommersiell användning.

• Klinisk uppkoppling – sjukvården som en framtida innovationsplattform i Sverige.

Här hitter du hela förstudien.

Under frågestunden föreslog Peter Bramberg, Affärsområdesansvarig Life Sciences, Invest Sweden, att en konkret Life Science affärsplan med gemensamma aktiviteter och mätbara mål tas fram på ett liknande sätt som man gjort i UK. The Office for Life Sciences (OLS), Department for Business, Innovation and Skills (BIS).

Utfrågningen visade tydligt på vilka åtgärder branschen vill se från politikerna – nu får vi vänta på beslut och aktiviteter.

/Torbjörn Hägglöf, IBM

More stories

KTH-studenter undersöker hur IT-lösningar ska kunna effektivisera sjukvården i Sverige.

Trycket på den svenska vården ökar i takt med att befolkningsmängden växer och att ett större antal människor blir äldre. Människor med kroniska sjukdomar får ständigt leva med sin åkomma varför det är av extra intresse att förbättra situationen för dessa. Dessutom går 80% av den totala budgeten i svenska vården till behandling av just […]

Läs mer

Från den första elektroniska patientjournalen till superdatorn i vården

För 53 år sedan skapade IBM den första elektroniska patientjournalen för Akrons barnsjukhus. Det var ett stort tekniskt utvecklingssteg på den tiden. Sedan dess har både sjukvården och IBM utvecklats, ofta hand-i-hand. Idag är vi på IBM inblandade i en rad spännande projekt, som att involvera superdatorn Watson i cancervård, att förbättra situationen för diabetespatienter […]

Läs mer

IBM på Chalmers Initiativseminarium om Big Data, 25-26 mars 2014

Big Data: Från livsvetenskaper, humaniora, ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och ekonomi. Chalmers bjuder in till ett nu fullbokat initiativseminarium på temat Big Data  25-26 mars 2014. Seminariet kommer att erbjuda en inblick över en rad olika forskningsutmaningar med koppling till Big Data inom områden som livsvetenskaper, humaniora, ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och ekonomi. Vid seminariet kommer du att få lyssna […]

Läs mer