Hoppa till huvudinnehållet

Krönika

Vi behöver mer visioner och djärvare lösningar för framtidens transporter


Att resa kan vara både spännande och härligt. Att se nya platser, uppleva nytt och inte minst transportera sig för att mötas, fira, inspireras eller bara kunna sjunka ner i sin favoritsoffa hemma. Men att resa är idag inte enbart en positiv upplevelse. Trängsel, förseningar, inställda turer och en allmän trafiksituation som innebär att avgångs- och ankomsttider ofta inte går att förutsäga.

Men det behöver inte vara på detta sätt. Som jag ser det är framtidens transporter inte enbart beroende av mer vägar, spår och mer av allt det vi redan har idag. Det finns ingen möjlighet att bygga oss ur trängselproblem. Vi måste leva med ett visst mått av kapacitetsbrist. Jag ser att framtidens transporter måste bygga på att vi istället utnyttjar det vi redan har på ett bättre sätt. Det handlar om bättre system för drift och underhåll, som minimerar oplanerade avbrott och säkrar att befintlig kapacitet faktiskt också är tillgänglig. Men det handlar också om att utnyttja intelligenta system, att med information och analys skapa system som kan styra, förutsäga och maximera utnyttjandet av vår transportinfrastruktur. På detta sätt kan vi också bistå resenärer med mer information.

Tänk dig att du går till din vanliga busshållplats. Bussen kommer inte eller det dröjer väldigt länge till nästa. Då vore det till stor hjälp att därifrån kunna få ett tips på en alternativ färdväg, som gör att du ändå kan komma fram i tid. Det kan också handla om att få en indikation i din mobil om att du behöver åka om 20 minuter för att hinna i tid till ditt möte eller din dagishämtning. Det kanske är tidigare än vanligt, men just idag är det stopp i trafiken och du måste ta en alternativ väg. Dessa typer av intelligenta system hjälper resenärer att göra smarta val och kan även eliminera ovissheten i dagens resande. Detta gynnar inte bara invånare och besökare, utan är även till nytta för transporter av gods och tjänster och för samhället i stort.

Jag tycker det är självklart att vi ska ha en tydlig vision om framtidens transporter och resande som har resenären i centrum. Tekniken och möjligheterna finns redan idag – och andra gör det. I Kalifornien har exempelvis IBM varit med och utvecklat ett system som kan förutspå hur trafiksituationen kommer att se ut. Systemet samlar in data från vägsensorer, tullar och andra stationära informationskällor och kombinerar den med exempelvis GPS-koordinater från mobiltelefoner. Med systemet kan resenärer få information skickad till sig direkt till mobilen med uppdateringar på hur trafiken kommer att se ut längs med just den väg de tar till jobbet, redan innan de sätter sig i bilen. Statusuppdateringarna för trafikläget möjliggör för resenärer att använda sig av alternativa rutter. Samtidigt underlättar det för myndigheter att planera ett trafiksystem som flyter bättre med ökad säkerhet och mindre risk för olyckor genom att förbättra trafiksignalsystem och planering av möjliga resvägar.

Det är också av största vikt att vi vårdar och utnyttjar den infrastruktur vi redan har. Järnvägen har under de senaste åren (särskilt vintertid) fått mycket kritik. Till en viss del kan problemen med förseningar, stopp och inställda turer tillskrivas extremt väder, eller helt normalt vinterväder. Det är dock inte hela problembilden. En del av roten till problemen ligger helt enkelt inom underhållsområdet. Studier som gjorts på detta visar att även i ett väl utarbetat underhållsarbete kan så mycket som fyra femtedelar vara bortkastat. Anledningen är att fel komponenter byts ut, åtgärder inte har någon effekt eller att underhållet görs med fel frekvens. Görs inte underhållsarbetet rätt ökar risken för att fel uppstår som måste lösas akut – ofta till en kostnad som är tio gånger så stor som om man gjort dem förebyggande. När felet uppstår innebär det ofta avbrott och störningar i verksamheten. Med relativt små medel kan vi förvalta värdet i infrastrukturen vi har och samtidigt erbjuda medborgare och företag bättre och säkrare transporter med ökad tillförlitlighet. Att vårda och utnyttja det vi har är att ta ansvar– och mycket smartare än att bara bygga nytt.

Det finns flera goda initiativ från både Stockholms stad, Trafikverket och regeringen. Det är vällovligt att detta utreds och borras i av flera aspekter, men jag blir faktiskt lite beklämd när jag exempelvis läser Stockholm stads Framkomlighetsstrategi. Det är en strategi som beskriver hur vi ska nå Vision 2030 och hur Stockholm ska bli en attraktiv plats att bo i, driva företag i och besöka. Lite uppgivet konstateras det här att om alla fortsätter att resa som vi gör idag, kan antalet vägresor som påverkas av trängsel i högtrafik mer än femdubblas till 2030, trots alla nya vägar och spår. Trots detta finns inte en rad skriven om att visionen kan uppnås med andra medel, genom att nyttja smarta lösningar, intelligent teknik eller ett bättre utnyttjande av befintlig infrastruktur.

Här tycker jag att vi behöver djärvare tag. Jag skulle gärna se att Sverige tog intryck av många andra intressanta projekt som händer runt om i världen. Stockholm ska vara Europas mest attraktiva huvudstad. För att detta ska uppnås måste inte bara allmänna miljömål beaktas, utan i allra högsta grad framkomlighet och ett fungerande transportsystem. Då krävs ett holistiskt perspektiv på transporter, ett bredare grepp och djärvare visioner för framtiden.

Vill du veta mer om smarta transportsystem, kontakta:

Karl Hedberg
Karl är kundansvarig inom området Transport.

Kontakta Karl