Hoppa till huvudinnehållet

Krönika: Vi transformerar den offentliga sektorn i medborgarnas tjänst


Den offentliga sektorn är just nu under ett massivt förändringstryck. Vi som medborgare, trafikanter, patienter, skolelever etc. ställer allt högre krav på den service som är offentligt finansierad, på samma gång som den demografiska utvecklingen gör att skatteintäkterna inte kommer att öka medan efterfrågan på omsorg och hälso- och sjukvård stadigt går uppåt. Detta är ingen helt enkel ekvation att lösa. Lösningar finns emellertid.

Innan städer blev smarta Utställning. Öppna.

Enter Flash version
Enter HTML version

 

Framtiden behöver smarta städer

Introducing 'The Smarter City'

En smart stad – ett holistiskt perspektiv på samtliga system

En stad består av en rad olika system, transporter, polis, sjukvård, myndigheter, skola, vattenförsörjning och stadsplanering, för att bara nämna några. Dessutom finns kopplingen till en rad centrala myndigheter, riksdag och regering. Idag finns det en hel del resursläckor i städer, då varje funktion optimerar utifrån sin egen silo.

År 2050 kommer 70 procent av världens befolkning att bo i städer. För att en stad ska kunna fungera bra, ge medborgarna i staden en bra service och vara attraktiv för företag att etablera sig i krävs ett holistiskt perspektiv på stadens samtliga system.

Vill du veta mer om Smartare städer, kontakta:

Lars Wiigh

Lars Wiigh är affärsområdeschef för offentlig sektor på IBM.

Kontakta Lars Wiigh


 

IBMs center för Smartare städer



I Dublin, Irland, har IBM skapat ett center för Smartare städer. Centret, Smarter Cities Technology Centre, har kunskap och kompetens för att hjälpa städer över hela världen att bättre förstå och hantera viktiga funktioner, som transport, kommunikation, vattenförsörjning och energi. Centret kommer också att forska, utveckla och kommersialisera nya sätt att göra en stads olika system mer sammankopplade, hållbara och intelligenta.

 


 

A visions of smarter cities. Hämta rapporten här (394KB)

En vision av en smartare stad



Idag bor fler människor i städer än på landsbygden. Det ställer höga krav på städerna. Stora städer med hög inflyttning kan lätt få resursproblem, där inte kommunikationer, vattenförsörjning skola, sjukvård och arbetsplatser räcker till för alla. En stad blir ofta inte bättre än summan av sina system.

En smart stad ser holistiskt på hela staden och är ett system som tar hänsyn till alla subsystem. Det innebär att det måste finnas kopplingar och samverkan mellan de olika systemen. Det kan be både en effektivare hantering av förvaltningen men också bättre service för medborgarna.

 


 

IBM och Stockholms stad – för ett modernt Stockholm

IBM och Stockholms stad har samarbetat i ett framtidsprojekt för att göra Stockholm smartare. Projektet syftar till att involvera unga i processen för att göra Stockholm till en attraktiv och hållbar stad. Resultatet av projektet presenteras nu i en rapport med femton kreativa idéer. Rapporten kan ligga till grund för framtida beslut för hur staden kan växa på ett hållbart sätt och vara en attraktiv stad. Förslagen visar bland annat hur staden kan utnyttjas bättre genom att bygga på höjden eller flytta ut stadskärnan till förorterna. Samverkan mellan olika grupper och generationer för ökad kunskap och innovation samt ha ett miljömässigt tänk vid byggandet av bostäder är andra idéer. I rapporten delas en idébank från unga för utvecklingen av Stockholms stad inom områdena Den växande staden, Den levande staden och Den samverkande staden.

IBNM i samarbete med Stockholms stad presenterar
Stockholm - den moderna staden'

Blogg om smartare städer.

Något av det bästa med städer är den stora mångfalden av röster.


 

titta på videon

IBM bakom trängselskatterna i Stockholm



IBM har varit huvudansvarig för design, utveckling och drift av trängselskattesystemet, som varit i permanent drift sedan augusti 2007. För Stockholm har systemet bland annat inneburit att kötiderna på de inre infarterna nästan halverats och koldioxidutsläppen i innerstan minskat med uppskattningsvis 14-18 procent. Dessutom har andelen trängselskattebefriade miljöbilar nästan tredubblats och antalet kollektivtrafikresenärer ökat med cirka 7 procent.