Hoppa till huvudinnehållet

Krönika

Vårdpersonal, kräv verktyg som gör er stolta över den svenska vården!

Sverige är ett av de länder som spenderar mest på sjukvård i världen. En fransk eller tysk läkare träffar dock tre gånger så många patienter per år som våra svenska doktorer gör1. Det är lätt att bli lite fundersam kring vart alla pengar tar vägen. Med en utveckling där vartannat barn som föds i Sverige idag kommer att bli 100 år och en ökande andel kroniskt sjuka är frågan hur resurserna kommer att räcka till om vi fortsätter att bedriva sjukvård på samma sätt framöver. Dessutom har studier visat att kanske så mycket som 30 % av kostnaderna i vården går till spill, till vård som inte behövs eller till behandling som inte ger någon verkan. Detta är något som vi behöver adressera för att kunna erbjuda en bra och effektiv vård för alla i Sverige som behöver det.

Låter det deppigt? Då kan jag glädja er med att det finns stora möjligheter att med några få åtgärder kunna åstadkomma mycket. Vi på IBM har dessutom varit med att utforma och implementera en rad smarta lösningar för sjukvård runt om i världen – som redan idag kunnat visa påtagliga kvantifierbara positiva resultat.

Låt mig beskriva. Idag bedrivs mycket utav sjukvården enligt devisen ”one size fits all”, vilket innebär att behandlingsdirektiv tagits fram för en schablonpatient och så behandlas alla patienter med samma diagnos ungefär på detta sätt. Vi har idag enorma outnyttjade resurser i information och data för att kunna ge varje unik patient en bättre vård och behandling utifrån individens specifika förutsättningar.

IBM har med beslutsstödstekniken Watson tagit fram analysverktyg som kan ta tillvara dessa resurser och inom loppet av några sekunder ge läkare hjälp att ställa diagnos, ge förslag på behandlingar baserat på den unika patientens status samt dra lärdom av samtliga behandlingar av just denna åkomma. Med denna typ av verktyg är det möjligt att ge en mer personaliserad sjukvård som utgår från en patients personliga förhållanden och sjukdomsprofil samt kombinerar dessa med analyser av tidigare fall och kliniska riktlinjer. För att på ett effektivt sätt erbjuda den bästa behandlingen måste en läkare ta hänsyn till en rad olika faktorer som patientdata, allmänt hälsoläge, sjukdomens nuvarande status och behandlingsresultat. Detta är mycket information att hantera och tiden är ofta begränsad, men med ett kraftfullt stödverktyg kan läkaren få tillgång till en omfattande erfarenhetsbank och beslutsunderlag bara några knapptryck bort. I rapporten ”From evidence to insight – achieving outcomes that matter” (PDF, 1.25MB), betonar man hur framtidens sjukvård måste styras av nyttoeffekt och kvalitet för att sjukvårdssystemet ska fungera. Nyttjande av smarta analysverktyg i vården säkerställer både hög kvalitet och effektiva vårdprocesser.

Några som redan dragit nytta av denna typ av verktyg är Memorial Sloan-Kettering Cancer Center (MSKCC) (PDF, 732KB) som tillsammans med IBM utvecklat ett kraftfullt verktyg för cancervård baserat på Watson. Verktyget kombinerar information om en omfattande rad cancerfall, molekylär- och gendata samt MSKCCs kliniska kunskap.

Seton Healthcare (US) har också använt tekniken för att kunna fokuserat på patienter med hjärtsvikt, som är en av de vanligaste anledningarna till sjukhusvård idag. Hälften av hjärtsviktspatienterna kommer dock in igen inom loppet av ett halvår. För att kunna avgöra vilka patienter som kan behandlas hemma eller på en lokal vårdinrättning har Seton utnyttjat den enorma kunskapsbanken i mängderna av data, journalanteckningar, faktureringsunderlag, provsvar med mera. Verktyget kan ge vårdpersonal, chefer och analytiker underlag för att göra de bästa vårdbesluten och investeringarna och även visa vilka patienter som med största sannolikhet kommer att behöva sjukhusvård igen.

Även i Danmark utnyttjas information för att kunna ge ökad förståelse och kunskap om diabetes. På forskningscentret Steno (US) genomförs omfattande kliniska studier som ofta involverar ett stort antal patienter över flera år. Med hjälp av prediktiv analys kan centret bearbeta olika typer av överlevnadsanalyser där det bland annat framkom att diabetespatienter med låga nivåer av vitamin D ofta drabbades av hjärt- och kärlsjukdomar, njurproblem samt en ökad risk för dödlighet.

Jag ser att sjukvården måste utnyttja sin kompetens och de enorma informationsmängderna på helt nya sätt. Jag ser också att Sverige har unika förutsättningar att anamma detta arbetssätt, genom vår nationella samordning av e-hälsa, tillgång till digital vårdinformation och värdefullt data i alla våra kvalitetsregister. Låt oss våga vända utvecklingen, klättra på OECD:s lista och ge all vår duktiga och ambitiösa vårpersonal utrymme och möjligheter att bedriva en effektiv och högkvalitativ sjukvård vi alla kan vara stolta över.

1Dagens Nyheter Söndag 17 februari, ”Vad var det som dödade herr B?”, av Maciej Zaremba

Har du utmaningar du vill lösa? Diskutera och kommentera på vår blogg

Dela krönikan


Om du vill veta mer om Smartare sjukvård, kontakta:


Stefan Ohlsson
Healthcare Industry Leader - Nordic

Om Stefan:
Stefan arbetar med försäljning och utveckling av IBMs lösningar inom IT i vården på den Nordiska marknaden.

Kontakta Stefan

Torbjörn Hägglöf
Torbjörn är kundansvarig inom området Life Sciences