Hoppa till huvudinnehållet

Smartare livsmedel

Spårbarhet, bättre smak, nya odlingsmetoder... tekniken påverkar vad vi lägger på våra tallrikar.

 

En serie samtal för en smartare planet. Dukat för en smartare planet.

Hur får vi mat på våra tallrikar? Förr åt människor helt enkelt den mat som bönderna på plats producerade. Idag är vi beroende av ett globalt nät av jordbruk, fiskerier, förpackningsföretag, transportörer, detaljhandlare samt branschorganisationer och offentliga myndigheter.

I takt med att världen blir mindre och "plattare", förses vi idag med livsmedel som till stora delar kommer från länder som förr tycktes oss mycket avlägsna.

Många av dessa länder har inga fasta standarder för kvalitet, processer och spårbarhet. Dessutom påverkar och påverkas detta komplexa system av andra globala system – från energi och klimat till sjukvård och handel.

Detta resulterar i stor ineffektivitet på grund av otillräcklig tillgång, bristande säkerhet, kortsiktiga utvecklingsmodeller och höga kostnader. Men denna situation ger oss även anledning att bygga upp ett smartare livsmedelssystem.

Vi måste sörja för ett säkert livsmedelssystem. Bara i USA rapporteras varje år 76 mijoner fall av livsmedelssmitta. Nästan 60 % av frukt och grönsaker och 75 % av fisk och skaldjur är importerade. Men bara 1 % av alla dessa livsmedel kontrolleras innan de når våra gränser.

Vi behöver ett kostnadseffektivt system. Konsumtionsvaru- och detaljhandelsbranschen förlorar årligen ca 40 miljarder dollar, dvs. 3,5 % av försäljningen, på grund av ineffektiva leveranskedjor. Den reella kostnaden för livsmedelsproduktionen kan dessutom inte alltid räknas i dollar. För sextio år sedan kunde vi skapa en "matkalori" (1 kcal) med mindre än en halv kalori fossilt bränsle. Idag krävs 10 kalorier fossilt bränsle för att producera en enda kalori av ett modernt livsmedel.

Och vi måste göra livsmedelssystemet hållbart och effektivt. Stigande bränslekostnader gör det allt svårare att tillgodose behoven hos befolkningar som blivit beroende av avlägsna producenter. Samtidigt slängs 30 % av livsmedlen som köps i de rika länderna.

Att försöka lösa dessa problem var och ett för sig är inte längre möjligt. Lyckligtvis finns ett smartare globalt livsmedelssystem inom räckhåll, ett system som är ihopkopplat, instrumenterat och intelligent. IBM hjälper t.ex. Norges största livsmedelskoncern att använda RFID-teknik för att spåra kött- och fågel från gården till butikshyllorna via leveranskedjan.

Vi samarbetar också med några av världens ledande återförsäljare och producenter för att utveckla programvarulösningar som mer effektivt kan integrera tillgång och efterfrågan för att minska leveranstider, kostnader, slöseri och lagerbrister. Och inför hotet om en global hungerkris, deltar IBMs forskare i utvecklingen av mer tåliga rissorter som kan ge större och mer näringsrika skördar.

Ett smartare livsmedelssystem kräver visibilitet genom hela den globala logistikkedjan, så att begränsade tillgångar kan förvaltas på ett förnuftigare sätt. Så att människor kan lita på livsmedlens kvalitet. Så att man i hela världen kan sätta fram hälsosam mat på bordet.

Låt oss bygga en smartare planet.




Think