Hoppa till huvudinnehållet

Smartare livsmedel

Spårbarhet, bättre smak, nya odlingsmetoder... tekniken påverkar vad vi lägger på våra tallrikar.

Världen behöver livsmedel. Samtidigt förändras den snabbare än någonsin. Men med tillskott av intelligens, kan vi alla äta oss mätta.

Världens livsmedelspriser skjuter i höjden. Livsmedelsbristen skapar oro i hela världen. Varje år dör tio miljoner människor av svält och relaterade sjukdomar. Världens livsmedelsförsörjning är såbarare än någonsin. Att slå vakt om den handlar inte bara om att producera mer. Smarta livsmedelssystem kan koppla ihop producenter, distributörer, detaljhandlare och konsumenter för att bättre utnyttja det vi redan har.


 

Forskarna tror att det finns 140 000 sorter odlat ris, men ingen vet det exakta antalet. Thailand är världens största exportör av ris och USA är den tolfte största. I stället för

Goda grödor

Ris är den viktigaste basmaten för mer än hälften av världens befolkning. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation kommer 20 % av det totala matenergiintaget för varje man, kvinna och barn i världen från ris. Så tänk om vi kunde göra ris – en basföda för de flesta i världen – till en starkare gröda som är mer hälsosam?

Först måste vi studera de strukturer av proteiner som riset är uppbyggt av. Computational Biology Research Group på University of Washington har utvecklat toppmodern programvara som gör just detta. Men med 30 000 till 60 000 olika proteinstrukturer, var det inte tillräckligt med ett par eller till och med ett tiotal datorer för att ta på sig denna uppgift. Därför kopplade forskarna upp sig mot IBMs World Community Grid.

Med processorkraften i 167 teraflops kan World Community Grid utnyttja donerad och annan oanvänd kraft från nästan en miljon enskilda datorer. Tack vare World Community Grid kan projektet slutföras inom mindre än två år – i stället för över 200 år med mer konventionella datorsystem.


 

God smak sitter i generna

Vi upplever kanske inte en chokladkaka som särskilt avancerad mat. Men det ligger mycket vetenskap bakom något så enkelt och sött.

Under de senaste åren har kakaoindustrin drabbats av en rad destruktiva svampsjukdomar som har kostat världens odlare uppskattningsvis sex miljarder kr i förlust varje år. IBM Research, US Department of Agriculture och Mars, Incorporated går tillsammans direkt till källan. Genom sitt samarbete vill de kartlägga arvsmassan som kakao består av, den viktigaste råvaran i choklad.

Forskarna planerar att använda IBMs bioteknik och expertis till att utveckla en detaljerad genetisk karta som identifierar specifika genetiska egenskaper som ger högre avkastning från kakaoplantan och gör att den motstår torka och skadedjur.

Men precis som med chokladkakan, blir resultaten av denna forskning bättre om de delas. Mars kommer att göra informationen om genomet tillgänglig gratis via Public Intellectual Property Resource for Agriculture (PIPRA), som stöder jordbruksutveckling för både humanitära och småskaliga kommersiella syften.


 

IBM bidrar till att minska flaskhalsar i logistiken

Ringnes, Norges största bryggeri och dotterbolag till Carlsberg-koncernen har meddelat att det använder IBM sensorteknologi för att få bättre visibilitet genom hela logistikkedjan och i processerna för att kunna erbjuda detaljhandlare och konsumenter bättre service.


 

Varför choklad är viktigt för en smartare planet.

Även i osäkra ekonomiska tider är choklad en av livets enkla och billiga njutningar. Men nästa gång du stoppar en chokladbit i munnen, tänk på att bakom denna godsak finns en lång global leveranskedja som omfattar transport, bearbetning, marknadsföring, och 6,5 miljoner bönder som lever i sårbara livsmiljöer. För många av dem har din lilla chokladbit stora konsekvenser.

Kakao, huvudingrediensen i choklad, är basen i ett invecklat globalt system av människor, familjer och gemenskaper som försörjer sig på kakaon – ett system som förser miljontals människor i hela världen med över 3 miljoner ton choklad varje år.

Kakaoplantan är en mycket ömtålig växt som bara växer i ett smalt bälte runt ekvatorn. Det tar nästan fem år innan ett kakoträd producerar sina första bönor. Och mer än en tredjedel av världens kakaoskörd går varje år förlorad på grund av svamp- och insektsangrepp, sjukdom och torka.

Denna förlust på 700 miljoner dollar har gett allvarliga konsekvenser för utvecklingsländerna i Västafrika, sydösta Asien och Latinamerika som producerar mer än 90 % av världens kakao.

Med ett smartare livsmedelssystem skulle bönderna kunna förbättra skördens kvalititet och kvantitet och värna om tillgångarna för kommande generationer. Detta är målet med ett ambitiöst projekt som drivs av Mars Incorporated, världens största chokladföretag, i samarbete med USAs jordbruksdepartements forskningsavdelning (Agricultural Research Service) och IBM.

Tillsammans hoppas vi kunna sekvensera och analysera kakaobönans hela arvsmassa som består av ca 400 miljoner DNA-baspar. Genom att kombinera bioinformatik och superdatorer kan forskarna analysera enorma mängder biologiska data. De kan kartlägga genetiska mönster för att utveckla motstångskraftigare sorter som kan ge större skördar och smartare odlingsmetoder. Resulterande genetisk information kommer att göras tillgänglig gratis via Public Intellectual Property Resource for Agriculture (PIPRA) så att bönder i hela världen kan odla nya plantor som står emot sjukdomar, kräver mindre vatten, färre pesticider och kemiska gödningsmedel och ger mer välsmakande kakaoböner.

Och kan vi odla smartare kakao, kan vi också odla smartare majs, korn och soja. Tänk bara på effekten av smartare ris – det är huvudfödan för över hälften av jordens befolkning och utgör 20 % av mänsklighetens sammanlagda födointag. (Det är faktiskt ett annat av IBMs projekt. Vi använder vår World Community Grid för att studera de proteinstrukturer riset är uppbyggt av.)

Från jordbrukets begynnelse har bönder alltid eftersträvat tåligare plantor och större skördar. På en smart planet kan man genom att ingjuta intelligens i systemet förbättra avkastningen och diversifieringen, minska kostnader och ineffektivitet och inte minst skapa gynnsammare förhållanden för alla inblandade aktörer. De kan med rätta kallas goda framtisperspektiv.

Låt oss bygga en smartare planet.


 

En smartare planet behöver smartare livsmedel.

Jordnötssmör, mjölk, barnmat, spenat... Det är bara några exempel på livsmedel som återkallats under de senaste åren. Bara i USA återkallades 150 miljoner kilo kött och fågel mellan 1994 och 2007. Konsumenterna kräver mer och mer information om maten de köper, t.ex. hur djuren har fötts upp och under vilka villkor, livsmedlens väg från bondgård till matbord. Detta är förståeligt med tanke på att det varje år rapporteras 76 miljoner fall av livsmedelssmitta bara i USA.

Men hur ska man kunna garantera total genomsynlighet i varje led av en leveranskedja som spänner över tusentals kilometer, överskrider landsgränserna och gäller så ömtåliga varor som kött och fågel? Hur kan man i en värld, där 820 miljoner människor är undernärda, begränsa spill och slöseri som idag uppgår till 50 % i matkedjan "from field to fork"? Hur kan vi bygga ett smartare livsmedelssystem?

Matiq, ett dotterföretag till Norges största livsmedelsproducent, håller på att utveckla just ett sådant. Tillsammans med IBM arbetar företaget på en teknisk infrastruktur som ska kunna spåra vartenda kycklingbröst, varenda fläskkotlett, lammkotlett eller oxfilé det producerar för den norska marknaden. Produkterna förses vid paketeringen med RFID-etiketter för att garantera att det förvaras under optimala förhållanden. På produktionsenheten kodas sensorer med data som medföljer varje köttstycke. Vid styckningen sänder systemet information till sensorerna om djurets ursprung, ålder och hälsa. RFID-avläsare kan hämta informationen när sensorerna passerar genom processens olika led, från produktion till distribution och leverans.

Norska livsmedelsleverantörer och livsmedelsbutiker kommer på så sätt att få mer och bättre information om köttet de säljer och kan tack vare programvaran spåra livsmedlen i leveranskedjans alla led.

Matiqs smarta livsmedelssystem kan hjälpa producenter och grossister att minska kostnaderna och förbättra säkerheten. Och det kanske viktigaste av allt: det kommer att öka kundernas förtroende för livsmedlens kvalitet tack vare detaljerad information om var djuren växt upp och vad de har ätit. Enligt en branschanalytiker beräknas 900 miljarder livsmedel i världen vara försedda med RFID-etiketter år 2015.